FAQ

Vanliga frågor och svar

Frågorna är indelade i kategorier; upphovsrätt, noter, musikförlag och musikanvändning. Om du saknar svar på just din fråga så går det bra att vända sig till någon av oss på kansliet.

Upphovsrätt

  • Ja, kopiering för privat bruk är tillåtet när meningen med kopieringen är att tillgodose ett rent personligt intresse eller behov.

    Du får till exempel kopiera en del av en bok, ett nothäfte, en låt (musikfil) eller ett sånghäfte och ge till din bästa kompis, ditt syskon, dina föräldrar, din partner och dina barn, men i princip inte till någon annan. Dessa kopior får endast användas i privata sammanhang, till exempel i hemmet. Observera att du till exempel inte får ge en kopia till en kollega, en kurskamrat, en medlem i din kör, en bandkompis eller en avlägsen släkting. Du får inte heller, utan tillåtelse från musikskaparna själva eller deras musikförlag, lägga ut noter och/eller sångtexter på till exempel webbsidor, sociala medier eller intranät.


  • För att en ny text ska få framföras med en befintlig melodi (bearbetning) krävs tillstånd från musikskaparna. Detsamma gäller om man vill förse en redan existerande text med ny musik. Tillståndet söker man oftast via musikskaparnas musikförlag eller direkt hos musikskaparna själva. Klicka HÄR för kontaktuppgifter till förlagen.

    OBS. Vid tillståndförfarandet brukar musikförlaget vilja se den text som man söker tillstånd för.

    Handlar det om utländska verk kan det ta längre tid att få tillstånd eftersom det svenska musikförlaget måste kontakta originalförlaget.

    Väljer man att skriva en ny text till ett fritt verk, alltså ett originalverk där skaparen av verket varit död i mer än 70 år, behöver man inget tillstånd. Läs mer om vad som gäller i svaret på frågan om arrangemang/bearbetning lite längre ned på denna sida.


  • Nedanstående fyra punkter måste uppfyllas för att du skall få citera ett upphovsrättsligt skyddat verk:

    • Verket ur vilket citatet är hämtat är offentliggjort
    • Citatet sker i överensstämmelse med god sed och har ett lojalt syfte. Detta innebär att citatet endast får användas i anknytning till den vetenskapliga och konstnärliga kritiken och debatten samt den allmänna diskussionen. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet
    • Citatet får inte vara längre än vad som betingas av ändamålet. Detta innebär att citatet inte får vara längre än absolut nödvändigt för att belysa det man vill säga. Att citera hela verk är normalt inte tillåtet, men kan vara det. Exempelvis kan en kortare dikt återges i en recension av en författare. Ju mer fristående ett citat är, desto mindre del av verket får citeras. I kritiska och vetenskapliga framställningar kan längre stycken vara godtagbara citat
    • Upphovspersonernas ideella rätt får inte kränkas. Detta innebär att namnet på upphovspersonen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang

     

    Citaträtten är alltså mycket begränsad.


  • Vill du göra ett nytt arrangemang eller en bearbetning av ett skyddat verk måste du söka tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

    Har ett fritt verk, det vill säga ett originalverk vars skapare varit död i mer än 70 år, arrangerats/bearbetats kan arrangemanget fritt publiceras. Att däremot till exempel tonsätta en skyddad dikt förutsätter att textförfattaren själv eller dennes förlag ger sitt tillstånd till att texten förses med musik.

    Den som gör ett arrangemang av en komposition har upphovsrätt till arrangemanget. Arrangören kan dock inte använda arrangemanget utan tillstånd från den eller de som skapat originalverket och som äger rättigheterna till det.

    Vissa ändringar i originalverk är så pass enkla att de inte betraktas som arrangemang/bearbetning. Så är fallet med till exempel:

    • Ackordanalyser
    • Transponeringar (tonartsbyten)
    • Transkriptioner (olika notationssätt för olika instrument, till exempel omskrivning från piano till flöjt)

  • Parodi är en förvrängning av ett originalverk i syfte att förlöjliga verket. En travesti kan beskrivas som en skämtsam, tankeväckande förändring av ett originalverk. Både parodi och travesti har ansetts ha ett annat syfte än en bearbetning och betraktas som fristående egna verk även om mycket ofta går att känna igen. Denna typ av ändring av verk har ofta ansetts tillåten även utan musikskaparnas och musikförlagens tillstånd.

    Den som däremot i revy-, radio- och tv-sammanhang använder nyskrivna, ibland dagsaktuella, parodiska texter till befintlig originalmusik måste inhämta tillstånd för att kunna använda musiken tillsammans med den nyskrivna texten. Parodieringen sker ju inte på kompositionen som sådan. Tillstånd måste inhämtas från musikskaparna själva eller deras musikförlag för att man skall kunna lägga ny text till befintlig musik.

    Jämför gärna med svaret på frågan ovan om arrangemang/bearbetning.


  • Snapsvisor eller studentikosa visor som förekommer i sånghäften är ofta av det slaget att ett melodiförslag anges ovanför en nyskriven text. Melodiförslaget brukar vanligtvis inte vara komplett med noter.

    Att ange en titel på en melodi som förslag till vilken låt den nyskrivna texten passar bäst att sjungas till är normalt tillåtet. Själva kompositionen återges inte genom att en titel anges som melodiförslag.

    Skulle den nyskrivna texten i stora delar kännas igen i en originaltext är det fråga om en bearbetning av texten. För att använda en bearbetad text offentligt förutsätts tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag – de som äger rättigheterna till originaltexten.

    Att göra och använda textversioner av originaltexter som är skrivna av upphovspersoner som varit döda i mer än 70 är tillåtet utan tillstånd. Texter skrivna av Bellman är till exempel fria. En sådan text kan publiceras utan tillstånd i såväl originalversion som i en bearbetad version.

Noter
Musikförlag

  • För att bli medlem i Musikförläggarna krävs det att musikförlaget bedriver yrkesmässig musikförlagsverksamhet. Med det menas att musikförlaget förlägger andra än egna verk mot ersättning i sådan omfattning att bokföringsskyldighet inträder samt att verksamheten bedrivs på basis av egna musikförlagsavtal eller subförlagsavtal som ger rätt att inkassera licensmedel. Läs mer om medlemskap i Musikförläggarna HÄR.


  • Ett musikförlag kan sägas uppstå i den stund någon åtar sig att företräda en musikskapare och dennes musik samtidigt som parterna upprättar ett avtal – ett musikförlagsavtal. Klicka HÄR för att läsa mer.


  • Nej, det finns inte några sådana krav. Du som musikskapare har alltid rätt att bestämma vem som ska (eller inte ska) förvalta dina rättigheter.


  • Nej, det finns inget som hindrar att du kommer överens med musikförlaget om annat än det som står i standardförlagsavtalet. Läs mer HÄR.


  • Nej, i och med att du har skrivit på ett musikförlagsavtal har du normalt överenskommit med ditt musikförlag om att det är musikförlaget som förhandlar med den som vill använda din musik. Musikförlaget inkasserar och fördelar ersättningen när musiken används.


  • Ett musikförlag jobbar med låtar/verk och med dem som skrivit musiken och texterna till dessa – musikskaparna. Om man ska jämföra med ett skivbolag, eller musikbolag som det kallas idag, så kan man säga att ett musikbolag främst jobbar med artister, alltså med dem som framför låtarna. Vissa är både musikskapare och artister, som till exempel Veronica Maggio, som både skriver sin egen musik och framför den. Gör man det samarbetar man ofta med både ett musikförlag och ett musikbolag.


  • Ett musikförlagsavtal är det avtal som en musikskapare, till exempel en kompositör eller textförfattare, sluter med ett musikförlag. Genom avtalet överlåter eller upplåter musikskaparen sin upphovsrätt till musikförlaget. Avtalet innebär att musikförlaget på olika sätt skall arbeta för att musiken på bästa sätt når ut till allmänheten.


  • Ett originalförlag är det musikförlag som musikskaparen sluter avtal med.


  • Ett subförlag är det musikförlag som sluter avtal med ett originalförlag för att representera musikskaparen på den utländska marknaden.


  • Ett musikförlag jobbar med låtar/verk och med de som skrivit musiken och texterna till dessa – musikskaparna. En stor del av verksamheten går ut på att hitta och utveckla duktiga låtskrivare/kompositörer och textförfattare och möjliggöra för dem att helhjärtat ägna sig åt sitt skapande genom att tillvarata och representera rättigheterna till den musik som de står bakom. Musikförlaget finns alltså till för att öka musikskaparnas intäkter, skydda deras rättigheter samt vara ett stöd i den kreativa processen. Man kan säga att musikförlaget arbetar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för musikskaparna att kunna leva på sin musik.

    I regel har ett musikförlag tre roller; en kreativ, en administrativ och en finansiell. Läs mer här.


  • Musikförlaget hjälper dig att nå ut med din musik på ett sätt som kan vara svårt att klara själv. På musikförlaget finns ett stort kontaktnät både inom och utom Sverige. Musikförlaget har kontakter med bland annat produktionsbolag, musikbolag, artister, orkestrar och körer som kan framföra din musik. Genom musikförlaget får du också hjälp med den administrativa delen i lanseringen av musiken, exempelvis registrering av verk hos Stim och NCB, avräkningar, upplåtelser, förhandlingar med dem som vill använda din musik och så vidare. Förutom musikförlagets kreativa och  administrativa insatser kan du också få ekonomisk hjälp, till exempel i form av förskott.

    Läs mer om vad ett musikförlag gör HÄR.

Musikanvändning

  • Om du har en publicerad förlaga av musiken, till exempel i notform eller ett CD- eller LP-konvolut så ska musikförlaget stå i samband med namnet på kompositören.

    Exempelvis:
    Text och musik: Evert Taube
    © 1948 Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm.

    På vissa noter står copyrightsymbolen nederst på sidan eller i källhänvisningen längst bak om det är en bok.

    När du vet vilket förlag du vill kontakta så kan du söka efter kontaktuppgifter till musikförlaget på vår webb genom att använda vår sökfunktion. Klicka HÄR.

    Observera att musikförlaget kan ha ändrats sedan verket publicerades om du har en gammal tryckt upplaga. Hittar du inte förlaget så är du välkommen att kontakta oss på kansliet så hjälper vi dig. Klicka HÄR.

    Om du arbetar på ett företag där du ofta behöver leta efter musikrättigheter så kan du ansöka om att få access till Stims databas. Kontakta i så fall Stim HÄR.


  • En synkronisering (synk) är när du sätter samman musik med bild eller med annat ljud. Det kan till exempel vara musik i en film eller i ett dataspel. Läs mer om vad som gäller om du vill använda musik på detta sätt HÄR.


  • Vill du till exempel sända musik i radio (eter eller internet) behöver du en licens från Stim och Ifpi.


  • Vill du till exempel sätta upp en musikal, en opera, en teater eller en balett måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.


  • Vill du till exempel spela in en cover på en redan utgiven låt så räcker det att ta kontakt med NCB. Observera att du inte får göra något eget arrangemang på musiken eller en egen bearbetning, vill du göra det måste du först söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den låt du vill ändra. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.


  • Vill du till exempel spela musik offentligt i din butik, din restaurang eller ditt gym för exempelvis dina kunder och anställda behöver du en licens från Stim och Sami.


  • Detta behöver du eftersom Stim och Sami representerar olika rättighetshavare. Stim representerar musikskaparna, de som skrivit musiken och texterna som du vill lyssna på. Sami representerar artisterna och musikerna, de som framför musiken du vill lyssna på.


  • Vill du till exempel använda musik i en film, i en reklam, i ett spel eller i något annat sammanhang där musik sätts ihop med bild eller annat ljud (synkronisering), måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Vill du använda en specifik inspelning behöver du även söka tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb, klicka HÄR.

    Även till exempel företagsfilmer och powerpointpresentationer med musik för internt bruk definieras som en synkronisering som du måste ha tillstånd från musikförlaget eller musikskaparen för få att göra.

    Det finns musik som är särskilt skriven och producerad för att användas i olika typer av produktioner. Läs mer här.


  • Vill du till exempel sampla musik behöver du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill sampla. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Är själva inspelningen du vill sampla ifrån utgiven för mindre än 70 år sedan behöver du också ett tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb.