Porträtt: Märta Grauers
2014 05 27

Porträtt: Märta Grauers

I Musikförläggarnas nyhetsbrev kör vi under året en porträttserie om kvinnor som har titeln ”låtskrivare/producent” på sitt visitkort - Del 4.

Musiken var något låtskrivaren och producenten Märta Grauers i tidig ålder kände att hon hade en stark dragning till. Efter uppväxt och gymnasiestudier i Lund packade hon sin väska och flyttade till Stockholm.

– Jag ville satsa på musiken. Musik var det enda jag såg, det var den enda väg jag kunde ta. Och jag är glad att jag faktiskt vågade satsa på riktigt.

Märta började skriva låtar i trettonårsåldern. Och det var Brittpopen som fick stå förebild.

– Jag kommer ihåg när Oasis släppte sitt album ”(What’s the Story) Morning Glory”. Det var i början på högstadiet. Då kände jag att jag också ville spela i band och skriva låtar. Jag snöade in väldigt hårt på i stort sett allt som kom från den brittiska musikscenen.

Även om Märta spelat i en hel del band så är det ändå låtskrivandet och producerandet som legat henne närmast om hjärtat.

– Jag är både låtskrivare och producent. När man producerar är man dock i en lite annan situation, man kan styra mer över allting själv. Det är något jag gillar. Jag gillar att ha den kontrollen över hela processen.

– I början kände jag ”nä, nu jävlar ska jag bli producent”. Detta också eftersom folk hela tiden förväntade sig att jag skulle vara sångerska eller textförfattare. Det var hela tiden den frågan man fick (och ibland fortfarande får), eftersom det fortfarande verkar gå utanför normen med kvinnliga producenter som proddar andras grejor. Det är jobbigt när man hamnar i situationer där man hela tiden måste förklara att man ”kan”. På senare år har jag visserligen haft tur med tanke på vilka jag haft förmånen att jobba ihop med, alltså folk som inte ifrågasatt mig. Men jag har varit med om många situationer där man inte har kunnat titta mig i ögonen när det handlat om produktion och sådant, utan vänder sig till närmsta manliga kollega. Jag förstår om kvinnor tappar orken om de hela tiden måste förklara att de ”kan” och inte får cred för det de gjort.

Efter flytten till Stockholm påbörjade Märta producentutbildningen på Kulturama. Därefter ströjobbade hon lite, bland annat som ljudtekniker på ett förlag som gav ut ljudböcker, samtidigt som hon vid sidan av skrev mycket musik. Märta jobbade tillsammans med låtskrivaren och producenten Felix Persson, som hon också bildade bandet Le Kid ihop med.

Något år senare tog musikproducenten Anders Hansson dem under sina vingar.

– Vi började som assistenter hos Anders, sen blev vi successivt befordrade till ”producenter”. Det har varit fantastiskt att fått lära sig av någon som verkligen kan, han har lärt mig själva hantverket.

De första framgångarna kom med Alcazar och Agnes.

– Jag hade tidigare tänkt en gång: ”Fan vad kul den dagen man kan få med en låt på deras skiva”. Som ett delmål i karriären. ”En dag ska jag också kunna skriva låtar till Alcazar”. Så det var väldigt kul när det väl hände. Och sen också, så klart, när jag fick vara medproducent på hela ”Release Me”-tåget med Agnes. Det var en jättegrej.

Idag har Märta flyttat till en egen studio.

– För ett tag sedan bestämde jag mig för att göra allting själv. Jag har en egen studio nu och vill, så ofta jag kan, skriva och producera på egen hand. Det är ju så himla kul! Och så är det en utmaning att bara gå efter sitt eget omdöme. Jag skulle inte vilja byta bort det ena mot det andra.

– Jag vill också visa att jag är som vilken annan producent som helst. Folk får bedöma mig utifrån resultatet. Utifrån min musik.

Till studion går Märta i stort sett varje dag.

– För att lyckas som låtskrivare och producent handlar det bara om att orka kämpa. Det handlar om de där timmarna. Man måste lära sig. Även om man har en begåvning så måste man lära sig själva hantverket, både om man ska jobba som låtskrivare eller producent.

– Tidigare satt jag och lyssnade mycket på vad andra hade gjort. Jag kopierade grejor tills jag behärskade det.

Ibland blir det obekväm arbetstid.

– Om jag är inne i ett flow brukar jag köra på tills jag stupar. Men normalt sett är jag en sådan som gillar att arbeta vanliga kontorstider så mycket det går. Det är viktigt att vara ledig också. Man måste hitta balansen.

Som styrkor lyfter Märta fram sitt melodispråk.

– Man är alltid bättre på någonting. För mig är det nog melodier och rytm. Men också mycket i själva produktionen.

– Jag är en melodidriven människa. Det genomsyrar allt jag gör. Mitt sound är ganska melodiskt och poppigt.

När det kommer till att skriva eller att inte skriva ihop med andra så föredrar Märta att göra både och.

– Jag tycker om att sitta själv och jobba på min ”låtbank”. Den har jag nytta av sen när jag går in i projekt. Men det är också viktigt att jobba ihop med andra, för att få fram det bästa.

Inspiration till att skriva får Märta genom att lyssna på annan musik, titta på film och läsa böcker. Ibland går hon på konstutställningar, till exempel Fotografiska.

– Allt som kan trigga igång grejor i huvudet är bra.

På frågan om hon ibland tackar nej till uppdrag så säger hon:

– Absolut. Man måste ju verkligen älska det man gör. Annars känns det meningslöst. Det är viktigt att ha självförtroende. Hade jag fått börja om idag så tror jag att jag skitit lite mer i vad alla tycker. Då hade jag nog kunnat göra ännu coolare grejor idag. Utgå bara från det. Det vinner man på i längden.