FAQ

Ja, kopiering för privat bruk är tillåtet när meningen med kopieringen är att tillgodose ett rent personligt intresse eller behov.

Du får till exempel kopiera en del av en bok, ett nothäfte, en låt (musikfil) eller ett sånghäfte och ge till din bästa kompis, ditt syskon, dina föräldrar, din partner och dina barn, men i princip inte till någon annan. Dessa kopior får endast användas i privata sammanhang, till exempel i hemmet. Observera att du till exempel inte får ge en kopia till en kollega, en kurskamrat, en medlem i din kör, en bandkompis eller en avlägsen släkting. Du får inte heller, utan tillåtelse från musikskaparna själva eller deras musikförlag, lägga ut noter och/eller sångtexter på till exempel webbsidor, sociala medier eller intranät.

För att en ny text ska få framföras med en befintlig melodi (bearbetning) krävs tillstånd från musikskaparna. Detsamma gäller om man vill förse en redan existerande text med ny musik. Tillståndet söker man oftast via musikskaparnas musikförlag eller direkt hos musikskaparna själva. Klicka HÄR för kontaktuppgifter till förlagen.

OBS. Vid tillståndförfarandet brukar musikförlaget vilja se den text som man söker tillstånd för.

Handlar det om utländska verk kan det ta längre tid att få tillstånd eftersom det svenska musikförlaget måste kontakta originalförlaget.

Väljer man att skriva en ny text till ett fritt verk, alltså ett originalverk där skaparen av verket varit död i mer än 70 år, behöver man inget tillstånd. Läs mer om vad som gäller i svaret på frågan om arrangemang/bearbetning lite längre ned på denna sida.

Nedanstående fyra punkter måste uppfyllas för att du skall få citera ett upphovsrättsligt skyddat verk:

• Verket ur vilket citatet är hämtat är offentliggjort
• Citatet sker i överensstämmelse med god sed och har ett lojalt syfte. Detta innebär att citatet endast får användas i anknytning till den vetenskapliga och konstnärliga kritiken och debatten samt den allmänna diskussionen. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet
• Citatet får inte vara längre än vad som betingas av ändamålet. Detta innebär att citatet inte får vara längre än absolut nödvändigt för att belysa det man vill säga. Att citera hela verk är normalt inte tillåtet, men kan vara det. Exempelvis kan en kortare dikt återges i en recension av en författare. Ju mer fristående ett citat är, desto mindre del av verket får citeras. I kritiska och vetenskapliga framställningar kan längre stycken vara godtagbara citat
• Upphovspersonernas ideella rätt får inte kränkas. Detta innebär att namnet på upphovspersonen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang

Citaträtten är alltså mycket begränsad. Uppfyller man inte kraven krävs det tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

Vill du göra ett nytt arrangemang eller en bearbetning av ett skyddat verk måste du söka tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

Har ett fritt verk, det vill säga ett originalverk vars skapare varit död i mer än 70 år, arrangerats/bearbetats kan arrangemanget fritt publiceras. Att däremot till exempel tonsätta en skyddad dikt förutsätter att textförfattaren själv eller dennes förlag ger sitt tillstånd till att texten förses med musik.

Den som gör ett arrangemang av en komposition har upphovsrätt till arrangemanget. Arrangören kan dock inte använda arrangemanget utan tillstånd från den eller de som skapat originalverket och som äger rättigheterna till det.

Vissa ändringar i originalverk är så pass enkla att de inte betraktas som arrangemang/bearbetning. Så är fallet med till exempel:

• Ackordanalyser
• Transponeringar (tonartsbyten)
• Transkriptioner (olika notationssätt för olika instrument, till exempel omskrivning från piano till flöjt)

Parodi är en förvrängning av ett originalverk i syfte att förlöjliga verket. En travesti kan beskrivas som en skämtsam, tankeväckande förändring av ett originalverk. Både parodi och travesti har ansetts ha ett annat syfte än en bearbetning och betraktas som fristående egna verk även om mycket ofta går att känna igen. Denna typ av ändring av verk har ofta ansetts tillåten även utan musikskaparnas och musikförlagens tillstånd.

Den som däremot i revy-, radio- och tv-sammanhang använder nyskrivna, ibland dagsaktuella, parodiska texter till befintlig originalmusik måste inhämta tillstånd för att kunna använda musiken tillsammans med den nyskrivna texten. Parodieringen sker ju inte på kompositionen som sådan. Tillstånd måste inhämtas från musikskaparna själva eller deras musikförlag för att man skall kunna lägga ny text till befintlig musik.

Jämför gärna med svaret på frågan ovan om arrangemang/bearbetning.

Snapsvisor eller studentikosa visor som förekommer i sånghäften är ofta av det slaget att ett melodiförslag anges ovanför en nyskriven text. Melodiförslaget brukar vanligtvis inte vara komplett med noter.

Att ange en titel på en melodi som förslag till vilken låt den nyskrivna texten passar bäst att sjungas till är normalt tillåtet. Själva kompositionen återges inte genom att en titel anges som melodiförslag.

Skulle den nyskrivna texten i stora delar kännas igen i en originaltext är det fråga om en bearbetning av texten. För att använda en bearbetad text offentligt förutsätts tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag – de som äger rättigheterna till originaltexten.

Att göra och använda textversioner av originaltexter som är skrivna av upphovspersoner som varit döda i mer än 70 är tillåtet utan tillstånd. Texter skrivna av Bellman är till exempel fria. En sådan text kan publiceras utan tillstånd i såväl originalversion som i en bearbetad version.

Nej, detta kräver tillstånd från de som innehar rättigheterna.

Nej, detta kräver tillstånd från de som innehar rättigheterna.

Ja, den som använder noter och texter måste använda lagligt framställda exemplar. Det kan vara notböcker, nothäften eller enstaka noter köpta i en musikaffär, från förlag eller på internet. Olovliga kopior får inte användas, varken vid repetition eller konsert. Med olovliga kopior menas alla fotokopior, avskrifter, elektroniska exemplar och dess utskrifter, som är gjorda utan godkännande av den som äger rättigheterna till musiken.

Ja.

Nej, i första hand ska du ta kontakt med det musikförlag som senast gav ut noten. Det går också bra att rådfråga någon av oss på Musikförläggarna.

Ja, om man på varje kopia anger:

a) att det är en kopia
b) när kopian gjordes
c) datum när den kompletta köruppsättningen (dvs. ett exemplar till varje körmedlem) av notmaterialet beställdes
d) att den som kopierat signerar kopiorna

Den som ansvarat för kopieringen måste dessutom se till att kopiorna förstörs efter det att ni fått det beställda notmaterialet.

Ja, om du på varje kopia anger:

a) att det är en kopia
b) när kopian gjordes

Samt att kören har köpt in en komplett köruppsättning (dvs. ett exemplar till varje körmedlem) av notutgåvan/notboken.

Vidare måste kopiorna förstöras efter konserten/framförandet.

Av miljöskäl är det olämpligt att förstöra kopiorna om man avser att framföra verket igen inom en snar framtid. Det är därför acceptabelt att de kopior, som gjorts med ovanstående syfte, tillfälligt förvaras i körens notbibliotek och återanvänds vid det kommande framförandet.

Det förekommer ibland att det av en utgåva framgår att man har rätt att göra kopior av delar av ett musikverk. Då får du givetvis tillämpa det tillståndet.

I regel nej.

Skulle det vara så att körsångarna har behov av att få notbilden förstorad (för att den lättare ska kunna läsas) är det i sin ordning att göra kopior med förstorad notbild. I dessa fall gäller att kören har köpt in en komplett köruppsättning (dvs. ett exemplar till varje körmedlem)av singelnoten samt att man på kopiorna anger att det är en kopia och när kopian gjordes.

Kopiorna måste förstöras efter konserten/framförandet.

Av miljöskäl är det olämpligt att förstöra kopiorna om man avser att framföra verket igen inom en snar framtid. Det är därför acceptabelt att de kopior, som gjorts med ovanstående syfte, tillfälligt förvaras i körens notbibliotek och återanvänds vid det kommande framförandet.

Ja, om man på varje kopia anger:

a) att det är en kopia
b) när kopian gjordes
c) att kören köpt, och i sitt notbibliotek disponerar, en komplett köruppsättning av notboken

Vidare måste kopiorna förstöras efter konserten/framförandet.

Av miljöskäl är det olämpligt att förstöra kopiorna om man avser att framföra verket igen inom en snar framtid. Det är därför acceptabelt att de kopior, som gjorts med ovanstående syfte, tillfälligt förvaras i körens notbibliotek och återanvänds vid det kommande framförandet.

Det bör understrykas:

• kopior får aldrig lånas ut
• antalet kopior får inte vid något tillfälle överstiga det antal inköpta notböcker som kören vid varje tillfälle har i sitt notbibliotek
• en överträdelse på någon av dessa punkter ses som en olaglig kopiering

Benämningen ”Trad.” brukar ofta stå på sånger och melodier där man ej kan härleda till vem som skapat verket, exempelvis traditionella folkvisor och melodier som sjungs vid högtider som jul och midsommar. Dessa sånger och melodier kan reproduceras, bearbetas och arrangeras utan tillstånd.

Man ska däremot vara försiktig med denna benämning. Många melodier som man kanske kan tro är traditionella är fortfarande upphovsrättsligt skyddade. Exempelvis många jullåtar som ”Rudolf med den röda mulen”, ”Julen är här” med flera.

Kontakta någon av oss på Musikförläggarna om du är osäker, klicka HÄR.

Vill du trycka noter eller göra ett sånghäfte med texter så måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik/text som du vill använda. Är musiken/texten inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd

Inom skolan och musikskolan gäller särskilda regler. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Om du vet vilket musikförlag som representerar musiken du vill använda kan du söka upp deras kontaktuppgifter på våra medlemsförlags sidor. Om du är osäker kan du kontakta Stim eller någon av oss på Musikförläggarna så hjälper vi dig.

Det är tillåtet att framställa s.k. agendor till församlingen innehållande text och noter ur vissa i avtalet angivna böcker:

• Den svenska psalmboken (med tillägg)
• Den svenska psalmboken på finska
• Psalmer i 2000‐talet
• Lulesamisk psalmbok
• Bibeln
• Den svenska kyrkohandboken på svenska och finska (även med utdrag på andra språk)
• Den svenska evangelieboken
• En liten bönbok

Dessa agendor får endast användas vid gudstjänster och kyrkliga handlingar samt andra andakter i linje med kyrkohandbokens anvisningar. Observera att detta avtal ej gäller
körverksamheten och endast gäller text och musik ur ovan angivna böcker.

Förlag som bedriver yrkesmässig musikförlagsverksamhet i Sverige, har god betalningsförmåga och ett räkenskapsmaterial som är i god ordning kan bli medlem i föreningen. Läs mer om hur du går tillväga för att bli medlem HÄR.

Ett musikförlag kan sägas uppstå i den stund någon åtar sig att företräda en musikskapare och dennes musik samtidigt som parterna upprättar ett avtal – ett musikförlagsavtal. Klicka HÄR för att läsa mer.

Nej, det finns inte några sådana krav. Du som musikskapare har alltid rätt att bestämma vem som ska (eller inte ska) förvalta dina rättigheter.

Nej, det finns inget som hindrar att du kommer överens med musikförlaget om annat än det som står i standardförlagsavtalet. Läs mer HÄR.

Nej, i och med att du har skrivit på ett musikförlagsavtal har du normalt överenskommit med ditt musikförlag om att det är musikförlaget som förhandlar med den som vill använda din musik. Musikförlaget inkasserar och fördelar ersättningen när musiken används.

Ett musikförlag jobbar med låtar/verk och med dem som skrivit musiken och texterna till dessa – musikskaparna. Om man ska jämföra med ett skivbolag, eller musikbolag som det kallas idag, så kan man säga att ett musikbolag främst jobbar med artister, alltså med dem som framför låtarna. Vissa är både musikskapare och artister, som till exempel Veronica Maggio, som både skriver sin egen musik och framför den. Gör man det samarbetar man ofta med både ett musikförlag och ett musikbolag.

Ett musikförlagsavtal är det avtal som en musikskapare, till exempel en kompositör eller textförfattare, sluter med ett musikförlag. Genom avtalet överlåter eller upplåter musikskaparen sin upphovsrätt till musikförlaget. Avtalet innebär att musikförlaget på olika sätt skall arbeta för att musiken på bästa sätt når ut till allmänheten.

Ett originalförlag är det musikförlag som musikskaparen sluter avtal med.

Ett musikförlag jobbar med låtar/verk och med de som skrivit musiken och texterna till dessa – musikskaparna. En stor del av verksamheten går ut på att hitta och utveckla duktiga låtskrivare/kompositörer och textförfattare och möjliggöra för dem att helhjärtat ägna sig åt sitt skapande genom att tillvarata och representera rättigheterna till den musik som de står bakom. Musikförlaget finns alltså till för att öka musikskaparnas intäkter, skydda deras rättigheter samt vara ett stöd i den kreativa processen. Man kan säga att musikförlaget arbetar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för musikskaparna att kunna leva på sin musik.

I regel har ett musikförlag tre roller; en kreativ, en administrativ och en finansiell. Läs mer här.

Musikförlaget hjälper dig att nå ut med din musik på ett sätt som kan vara svårt att klara själv. På musikförlaget finns ett stort kontaktnät både inom och utom Sverige. Musikförlaget har kontakter med bland annat produktionsbolag, musikbolag, artister, orkestrar och körer som kan framföra din musik. Genom musikförlaget får du också hjälp med den administrativa delen i lanseringen av musiken, exempelvis registrering av verk hos Stim och NCB, avräkningar, upplåtelser, förhandlingar med de som vill använda din musik och så vidare. Förutom musikförlagets kreativa och  administrativa insatser kan du också få ekonomisk hjälp, till exempel i form av förskott.

Läs mer om vad ett musikförlag gör HÄR.

Om du har en publicerad förlaga av musiken, till exempel i notform eller ett CD- eller LP-konvolut så ska musikförlaget stå i samband med namnet på kompositören.

Exempelvis:
Text och musik: Evert Taube
© 1948 Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm.

På vissa noter står copyrightsymbolen nederst på sidan eller i källhänvisningen längst bak om det är en bok.

När du vet vilket förlag du vill kontakta så kan du söka efter kontaktuppgifter till musikförlaget på vår webb genom att använda vår sökfunktion. Klicka HÄR.

Observera att musikförlaget kan ha ändrats sedan verket publicerades om du har en gammal tryckt upplaga. Hittar du inte förlaget så är du välkommen att kontakta oss på kansliet så hjälper vi dig. Klicka HÄR.

Om du arbetar på ett företag där du ofta behöver leta efter musikrättigheter så kan du ansöka om att få access till Stims databas. Kontakta i så fall Stim HÄR.

En synkronisering (synk) är när du sätter samman musik med bild eller med annat ljud. Det kan till exempel vara musik i en film eller i ett dataspel. Läs mer om vad som gäller om du vill använda musik på detta sätt HÄR.

Vill du till exempel sända musik i radio (eter eller internet) behöver du en licens från Stim och Ifpi.

Vill du till exempel sätta upp en musikal, en opera, en teater eller en balett måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Vill du till exempel spela in en cover på en redan utgiven låt så räcker det att ta kontakt med NCB. Observera att du inte får göra något eget arrangemang på musiken eller en egen bearbetning, vill du göra det måste du först söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den låt du vill ändra. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Vill du till exempel spela musik offentligt i din butik, din restaurang eller ditt gym för exempelvis dina kunder och anställda behöver du en licens från Stim och Sami.

Detta behöver du eftersom Stim och Sami representerar olika rättighetshavare. Stim representerar musikskaparna, de som skrivit musiken och texterna som du vill lyssna på. Sami representerar artisterna och musikerna, de som framför musiken du vill lyssna på.

Vill du till exempel använda musik i en film, i en reklam, i ett spel eller i något annat sammanhang där musik sätts ihop med bild eller annat ljud (synkronisering), måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Vill du använda en specifik inspelning behöver du även söka tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb, klicka HÄR.

Även till exempel företagsfilmer och powerpointpresentationer med musik för internt bruk definieras som en synkronisering som du måste ha tillstånd från musikförlaget eller musikskaparen för få att göra.

Det finns musik som är särskilt skriven och producerad för att användas i olika typer av produktioner. Läs mer här.

Vill du till exempel sampla musik behöver du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill sampla. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Är själva inspelningen du vill sampla ifrån utgiven för mindre än 70 år sedan behöver du också ett tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb.