Musik och upphovsrätt

1_Musikanvandning

Att använda musik

I stort sett all musik skyddas av upphovsrätten. Det innebär att den som skapat en låt, en text eller en melodi, har ensamrätt att bestämma över hur denna musik eller text får användas.

Musikförlagen jobbar med musikskaparna, alltså med de som skrivit musik och text. Vill du använda musik måste du nästan alltid ha ett tillstånd från dessa, ibland av musikskaparna själva eller deras musikförlag, ibland av Stim.

Upphovsrätten ger också skydd för ”närstående rättigheter”. Dessa rättigheter berör artister, musiker och producenter och gäller inspelningar. Dessa rättigheter ger artister, musiker och producenter rätt till ersättning för sin medverkan på inspelningar.

De närstående rättigheterna måste du få klarerade om det är en specifik inspelning du vill använda dig av, ibland direkt av musikbolagen (som oftast äger inspelningarna), ibland av Sami eller Ifpi.

Ett exempel: Vill du använda låten ”All Along The Watchtower”, skriven av Bob Dylan, i en film så måste du först söka tillstånd från honom genom hans musikförlag, som i detta fall är Sony/ATV Music Publishing Scandinavia. Detta för att Dylan skapat den musik och text som du vill använda. Därefter kontaktar du det musikbolag som äger den inspelning du vill använda, till exempel Sony Music (om du vill använda Bob Dylans version) eller Universal Music (om du vill använda den version som Jimi Hendrix spelade in.) Du kan också välja att spela in en egen version, då äger du själv rättigheterna till inspelningen och behöver bara söka tillstånd från musikförlaget (för själva musiken och texten).

Vilka regler som gäller för att använda musik varierar beroende på vad syftet med musikanvändningen är och i vilket sammanhang som du har tänkt använda den. Nedan följer några vanliga exempel:

Sampla musik
Vill du till exempel sampla musik behöver du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill sampla. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Är själva inspelningen du samplar ifrån utgiven för mindre än 70 år sedan behöver du också ett tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb.

Synkronisering (synk)
Vill du till exempel använda musik i en film, i en reklam, i ett spel eller i något annat sammanhang där musik sätts ihop med bild eller annat ljud (synkronisering), måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Vill du använda en specifik inspelning behöver du även söka tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på), som exemplet ovan gällande ”All Along The Watchtower”.

Även till exempel företagsfilmer och powerpointpresentationer med musik för internt bruk definieras som en synkronisering som du måste ha tillstånd från musikförlaget eller musikskaparen för få att göra.

Det finns musik som är särskilt skriven och producerad för att användas i olika typer av produktioner. 

Spela in någon annans musik
Vill du till exempel spela in en cover på en redan utgiven låt så räcker det att ta kontakt med NCB. Observera att du inte får göra något eget arrangemang på musiken eller en egen bearbetning, vill du göra det måste du först söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den låt du vill ändra. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd

Förse musik med ny text
Vill du till exempel skriva en egen text till redan existerande musik så måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill skriva text till. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Detsamma gäller om du vill förse en redan existerande text med ny musik.

Musik i din verksamhet
Vill du till exempel spela musik offentligt i din butik, din restaurang eller ditt gym för exempelvis dina kunder och anställda måste du ha en licens, både från Stim och Sami.

Sätta upp ett musikdramatiskt verk
Vill du till exempel sätta upp en musikal, en opera, en teater eller en balett måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Sända musik i radio
Vill du till exempel sända musik i radio (eter eller internet) behöver du en licens från Stim och Ifpi.

Hyresmaterial
Vill du till exempel hyra partitur till stråkorkester, kammarorkester, symfoniorkester, blåsorkester eller kör så vänder du dig vanligtvis direkt till ett musikförlag. 

Noter och texter
Vill du till exempel trycka noter eller kanske göra ett sånghäfte med texter så måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till musiken. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Inom skolan och musikskolan gäller särskilda regler. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Kontakt
Om du vet vilket musikförlag som representerar musiken du vill använda kan du söka upp deras kontaktuppgifter på våra medlemsförlags sidor. Om du är osäker kan du kontakta Stim eller någon av oss på Musikförläggarna så hjälper vi dig.

3_Ordlista_trycksaker

FAQ

Ja, kopiering för privat bruk är tillåtet när meningen med kopieringen är att tillgodose ett rent personligt intresse eller behov.

 

Du får till exempel kopiera en del av en bok, ett nothäfte, en låt (musikfil) eller ett sånghäfte och ge till din bästa kompis, ditt syskon, dina föräldrar, din partner och dina barn, men i princip inte till någon annan. Dessa kopior får endast användas i privata sammanhang, till exempel i hemmet. Observera att du till exempel inte får ge en kopia till en kollega, en kurskamrat, en medlem i din kör, en bandkompis eller en avlägsen släkting. Du får inte heller, utan tillåtelse från musikskaparna själva eller deras musikförlag, lägga ut noter och/eller sångtexter på till exempel webbsidor, sociala medier eller intranät.

För att en ny text ska få framföras med en befintlig melodi (bearbetning) krävs tillstånd från musikskaparna. Detsamma gäller om man vill förse en redan existerande text med ny musik. Tillståndet söker man oftast via musikskaparnas musikförlag eller direkt hos musikskaparna själva. Klicka HÄR för kontaktuppgifter till förlagen.

 

OBS. Vid tillståndförfarandet brukar musikförlaget vilja se den text som man söker tillstånd för.

 

Handlar det om utländska verk kan det ta längre tid att få tillstånd eftersom det svenska musikförlaget måste kontakta originalförlaget.

 

Väljer man att skriva en ny text till ett fritt verk, alltså ett originalverk där skaparen av verket varit död i mer än 70 år, behöver man inget tillstånd. Läs mer om vad som gäller i svaret på frågan om arrangemang/bearbetning lite längre ned på denna sida.

Nedanstående fyra punkter måste uppfyllas för att du skall få citera ett upphovsrättsligt skyddat verk:

  • Verket ur vilket citatet är hämtat är offentliggjort
  • Citatet sker i överensstämmelse med god sed och har ett lojalt syfte. Detta innebär att citatet endast får användas i anknytning till den vetenskapliga och konstnärliga kritiken och debatten samt den allmänna diskussionen. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet
  • Citatet får inte vara längre än vad som betingas av ändamålet. Detta innebär att citatet inte får vara längre än absolut nödvändigt för att belysa det man vill säga. Att citera hela verk är normalt inte tillåtet, men kan vara det. Exempelvis kan en kortare dikt återges i en recension av en författare. Ju mer fristående ett citat är, desto mindre del av verket får citeras. I kritiska och vetenskapliga framställningar kan längre stycken vara godtagbara citat
  • Upphovspersonernas ideella rätt får inte kränkas. Detta innebär att namnet på upphovspersonen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang

 

Citaträtten är alltså mycket begränsad. Uppfyller man inte kraven krävs det tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

Vill du göra ett nytt arrangemang eller en bearbetning av ett skyddat verk måste du söka tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

 

Har ett fritt verk, det vill säga ett originalverk vars skapare varit död i mer än 70 år, arrangerats/bearbetats kan arrangemanget fritt publiceras. Att däremot till exempel tonsätta en skyddad dikt förutsätter att textförfattaren själv eller dennes förlag ger sitt tillstånd till att texten förses med musik.

Den som gör ett arrangemang av en komposition har upphovsrätt till arrangemanget. Arrangören kan dock inte använda arrangemanget utan tillstånd från den eller de som skapat originalverket och som äger rättigheterna till det.

 

Vissa ändringar i originalverk är så pass enkla att de inte betraktas som arrangemang/bearbetning. Så är fallet med till exempel:

  • Ackordanalyser
  • Transponeringar (tonartsbyten)
  • Transkriptioner (olika notationssätt för olika instrument, till exempel omskrivning från piano till flöjt)

Parodi är en förvrängning av ett originalverk i syfte att förlöjliga verket. En travesti kan beskrivas som en skämtsam, tankeväckande förändring av ett originalverk. Både parodi och travesti har ansetts ha ett annat syfte än en bearbetning och betraktas som fristående egna verk även om mycket ofta går att känna igen. Denna typ av ändring av verk har ofta ansetts tillåten även utan musikskaparnas och musikförlagens tillstånd.

Den som däremot i revy-, radio- och tv-sammanhang använder nyskrivna, ibland dagsaktuella, parodiska texter till befintlig originalmusik måste inhämta tillstånd för att kunna använda musiken tillsammans med den nyskrivna texten. Parodieringen sker ju inte på kompositionen som sådan. Tillstånd måste inhämtas från musikskaparna själva eller deras musikförlag för att man skall kunna lägga ny text till befintlig musik.

Jämför gärna med svaret på frågan ovan om arrangemang/bearbetning.

Snapsvisor eller studentikosa visor som förekommer i sånghäften är ofta av det slaget att ett melodiförslag anges ovanför en nyskriven text. Melodiförslaget brukar vanligtvis inte vara komplett med noter.

 

Att ange en titel på en melodi som förslag till vilken låt den nyskrivna texten passar bäst att sjungas till är normalt tillåtet. Själva kompositionen återges inte genom att en titel anges som melodiförslag.

 

Skulle den nyskrivna texten i stora delar kännas igen i en originaltext är det fråga om en bearbetning av texten. För att använda en bearbetad text offentligt förutsätts tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag – de som äger rättigheterna till originaltexten.

 

Att göra och använda textversioner av originaltexter som är skrivna av upphovspersoner som varit döda i mer än 70 är tillåtet utan tillstånd. Texter skrivna av Bellman är till exempel fria. En sådan text kan publiceras utan tillstånd i såväl originalversion som i en bearbetad version.

Den som gör ett arrangemang/bearbetning av ett skyddat verk måste söka tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

Har ett fritt verk, det vill säga ett originalverk vars skapare varit död i mer än 70 år, arrangerats/bearbetats kan arrangemanget fritt publiceras. Att däremot till exempel tonsätta en skyddad dikt förutsätter att textförfattaren själv eller dennes förlag ger sitt tillstånd till att texten förses med musik.

Den som gör ett arrangemang av en komposition har upphovsrätt till arrangemanget. Arrangören kan dock inte använda arrangemanget utan tillstånd från den eller de som skapat originalverket och som äger rättigheterna till det.

Vissa ändringar i originalverk är så pass enkla att de inte betraktas som arrangemang/bearbetning. Så är fallet med till exempel:

  • Ackordanalyser
  • Transponeringar (tonartsbyten)
  • Transkriptioner (olika notationssätt för olika instrument, till exempel omskrivning från piano till flöjt)

Nedanstående fyra punkter måste uppfyllas för att man skall få citera ett upphovsrättsligt skyddat verk:

  • Verket ur vilket citatet är hämtat är offentliggjort
  • Citatet sker i överensstämmelse med god sed och har ett lojalt syfte. Detta innebär att citatet endast får användas i anknytning till den vetenskapliga och konstnärliga kritiken och debatten samt den allmänna diskussionen. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet
  • Citatet får inte vara längre än vad som betingas av ändamålet. Detta innebär att citatet inte får vara längre än absolut nödvändigt för att belysa det man vill säga. Att citera hela verk är normalt inte tillåtet, men kan vara det. Exempelvis kan en kortare dikt återges i en recension av en författare. Ju mer fristående ett citat är, desto mindre del av verket får citeras. I kritiska och vetenskapliga framställningar kan längre stycken vara godtagbara citat
  • Upphovspersonernas ideella rätt får inte kränkas. Detta innebär att namnet på upphovspersonen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang
  • Citaträtten är alltså mycket begränsad. Uppfyller man inte kraven krävs tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag.

Symbolen © - copyright notice – finns på de flesta verksexemplar. Symbolen visar att man gör gällande upphovsrätt och vem som innehar den. Symbolen är med andra ord en upplysning/ett varningsmärke.

När ett musikförlag lämnar tillstånd till någon att till exempel använda deras musik förknippas tillståndet oftast med ett krav på att musikförlagets copyright notice ska anges vid publicering av musiken. Vanligtvis innebär det att användaren skall ange musikförlagets namn, ett årtal och upplysningen ”Tryckt med tillstånd”.

Ett exempel på copyright notice:

Text och musik: Evert Taube

© 1948 Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm. Tryckt med tillstånd.

Kopiering för privat bruk är tillåtet när meningen med kopieringen är att tillgodose ett rent personligt intresse eller behov.

Du får till exempel kopiera en del av en bok, ett nothäfte, en låt (musikfil) eller ett sånghäfte och ge till din bästa kompis, ditt syskon, dina föräldrar, din partner och dina barn, men i princip inte till någon annan. Dessa kopior får endast användas i privata sammanhang, till exempel i hemmet. Observera att du till exempel inte får ge en kopia till en kollega, en kurskamrat, en medlem i din kör, en bandkompis eller en avlägsen släkting. Du får inte heller, utan tillåtelse från musikskaparna själva eller deras musikförlag, lägga ut noter och sångtexter på till exempel webbsidor, sociala medier eller intranät.

När musik, med eller utan text, tas med i en musikantologi som skall användas i undervisning gäller det så kallade musikantologiavtalet.  

För att musikantologiavtalet skall vara tillämpligt krävs följande:

  • Utgåvan skall vara ett samlingsverk, en antologi, för undervisningsändamål
  • Antologin skall innehålla verk av ett större antal upphovspersoner (omkring tio olika upphovspersoners verk eller fler)
  • Endast en mindre del av verket får återges i antologin. Om verket har ett litet omfång, till exempel en kort komposition, får hela verket återges
  • Verket måste ha utgivits för mer än 5 år sedan
  • Verk som tillkommit för undervisning får inte återges i antologin
  • Kommersiella utgåvor omfattas inte av musikantologiavtalet.

Parodi är en förvrängning av ett originalverk i syfte att förlöjliga verket. En travesti kan beskrivas som en skämtsam, tankeväckande förändring av ett originalverk. Både parodi och travesti har ansetts ha ett annat syfte än en bearbetning och betraktas som fristående egna verk även om mycket ofta går att känna igen. Denna typ av ändring av verk har ofta ansetts tillåten även utan musikskaparnas och musikförlagens tillstånd.

Den som däremot i revy-, radio- och tv-sammanhang använder nyskrivna, ibland dagsaktuella, parodiska texter till befintlig originalmusik måste inhämta tillstånd för att kunna använda musiken tillsammans med den nyskrivna texten. Parodieringen sker ju inte på kompositionen som sådan. Tillstånd måste inhämtas från musikskaparna själva eller deras musikförlag för att man skall kunna lägga ny text till befintlig musik.

Jämför med arrangemang/bearbetning.

Snapsvisor eller studentikosa visor som förekommer i sånghäften är ofta av det slaget att ett melodiförslag anges ovanför en nyskriven text. Melodiförslaget brukar vanligtvis inte vara komplett med noter.

Att ange en titel på en melodi som förslag till vilken låt den nyskrivna texten passar bäst att sjungas till är normalt tillåtet. Själva kompositionen återges inte genom att en titel anges som melodiförslag.

Skulle den nyskrivna texten i stora delar kännas igen i en originaltext är det fråga om en bearbetning av texten. För att använda en bearbetad text offentligt förutsätts tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag - de som äger rättigheterna till originaltexten.

Att göra och använda textversioner av originaltexter som är skrivna av upphovspersoner som varit döda i mer än 70 är tillåtet utan tillstånd. Texter skrivna av Bellman är till exempel fria. En sådan text kan publiceras utan tillstånd i såväl originalversion som i en bearbetad version.

 

Detta krävs för att kunna ge ut en textantologi med stöd av § 18 upphovsrättslagen.

  • Utgåvan skall vara ett samlingsverk, en antologi, för undervisningsändamål.
  • Utgåvan får ej vara för kommersiellt bruk.
  • Antologin skall innehålla verk av ett större antal upphovspersoner (omkring tio olika upphovspersoners verk eller fler).
  • Endast en mindre del av verket får återges i antologin. Om verket har ett litet omfång, till exempel en sångtext, får hela verket återges.
  • Verket måste ha utgivits för mer än 5 år sedan.
  • Verk som tillkommit för undervisning får inte återges i antologin.

Myter om upphovsrätt

2_Upphovratt

Upphovsrättguiden

Upphovsrätt – ett sätt att få betalt
Upphovsrätten är grundläggande för att kompositörer och textförfattare, konstnärer, fotografer, journalister och andra rättighetshavare, som musikförlag, ska få betalt för sitt arbete.

Upphovsrätten skyddar inte bara musik, konst, böcker, tidningar, film utan också exempelvis artistframföranden, inspelningar, teater, balett, datorprogram, radio- och tv-utsändningar, bruksföremål som möbler och kläder, arkitektur, kartor – listan kan göras lång.

I den här guiden får du lots i snårskogen av regler som rör upphovsrätt till musik och vad som gäller enligt upphovsrättslagen.

4_Organisation

Trycksaker att ladda ner