Porträtt: Ylva Dimberg
2014 08 28

Porträtt: Ylva Dimberg

I Musikförläggarnas nyhetsbrev kör vi under året en porträttserie om kvinnor som har titeln ”låtskrivare/producent” på sitt visitkort - Del 6.

Att det som Ylva Dimberg började göra av ren uttråkning blev det som hon nu tjänar sitt levebröd på, var kanske inte riktigt vad hon hade räknat med. Ylva började skriva musik för att hon var uttråkad. Idag jobbar hon och försörjer sig som låtskrivare.

Uttråkad blev hon när hon var 20 år och bodde i Oslo. Kompisarna som hon hade flyttat dit med jobbade skift på samma jobb som hon själv, vilket gjorde att de nästan aldrig såg varandra.

– Vi sågs sällan. Jag var mycket själv och började skriva melodier till ett par gamla texter. Jag hade sjungit en del innan, men aldrig testat att skriva några egna låtar.

Från början hade Ylva planer på att bli hjärnforskare. Men ju mer musik hon skrev desto mer sugen blev hon på att söka sig vidare inom det. På webben hittade hon information om en skola, Musikmakarna, där man kunde få utveckla sitt låtskrivande och producerande.

– Helt ärligt så trodde jag först att det var en artistskola. Jag hade ingen aning förrän jag började där. På webben stod det att man skulle skriva fem låtar och skicka in. Så jag gjorde det. Jag spelade in dem via Windows egna ”spela-in-ljud-funktion” med Skype-telefonen som mikrofon. Haha. När jag sen kom dit insåg jag att det var en låtskrivar- och producentutbildning.

Artistkarriären fick läggas på hyllan.

– På Musikmakarna upptäckte jag att man kunde jobba som låtskrivare utan att vara artist själv. Och det är det jag satsar på idag. Det är också det jag tycker är roligast. Visst, ibland gör jag lite feature-grejor, när jag till exempel sjunger på inspelningar. Men det egna artisteriet är inget som jag fokuserar på.

– På Musikmakarna lärde jag mig att komma ut från mitt skal och skriva med andra människor. Det hade jag inte gjort förut. Man lärde också känna en massa folk som brann och ville samma saker som en själv, vilket var väldigt inspirerande. Många av dem jobbar i branschen nu. De är en viktig del av mitt nätverk.

Genom Musikmakarna kom Ylva också i kontakt med musikförlagsbranschen.

– Tidigare hade jag inte så bra koll på vad ett musikförlag gjorde. Tack vare att Musikmakarna och flera av de svenska musikförlagen jobbar ganska nära varandra så var det ofta förlag uppe på skolan som presenterade sig och gav oss leads att skriva på. Sen kanske man inte alltid satte dem, men det som var nyttigt var att man fick nätverka och lära känna förlagen. Det var såklart också enormt motiverade att det man gjorde i skolan var på ”riktigt”. Flera av låtarna som skrivits där har ju till exempel pitchats till Melodifestivalen och Idol.

– På Musikmakarna lärde jag mig också skillnaden mellan vad ett musikförlag gör och vad ett musikbolag (skivbolag) gör. Vi fick också kunskap om vad man helst inte ska skriva på för avtal. Innan hade jag ingen aning om det.

Innan Ylva avslutade sina studier på Musikmakarna så hade hon två praktikperioder. Den ena hos Niclas Molinder på Red Fly Music i Örebro och den andra hos Erik Lidbom i Uppsala. Genom dessa fick hon se och prova på hur det verkligen var att jobba som låtskrivare.

– Mina båda praktiker var väldigt givande. Hos Niclas praktiserade jag som låtskrivare/producent och sångerska, och hos Erik var det enbart fokus på låtskrivandet. Det var också genom Erik som jag kom i kontakt med musikförlaget The Kennel, där jag är signad som låtskrivare idag.

När Ylva var utexaminerad från Örnsköldsvik flyttade hon ett tag tillbaka till hemstaden Uppsala. Ett år senare flyttade hon ner till Stockholm, där hon bor kvar idag.

– Jag var nästan här varje dag. Och en annan dag tänkte jag att jag lika gärna kunde flytta hit. Nu har jag bott här i ett och ett halvt år. När jag flyttade hit så flyttade jag ihop med några av mina kompisar som också gör musik.

Första låtskrivarframgången blev en K-Pop-hit.

– Min första låt som släpptes var med hon som vann The Voice i Korea. Det kändes helt sjukt. När man såg det klippet… Det var helt magiskt att se. Kanske för att det var den första ”riktiga” låten jag hade skrivit.

Sedan dess har Ylva varit över ett antal gånger i Korea för att skriva mer musik.

– Tre gånger den här våren har jag fått möjligheten och äran att vara där. Det är typ det jag har hunnit med.

Sättet att arbeta där borta tycker hon inte skiljer sig märkbart från Sverige och västvärlden. Kanske att rollerna är lite mer uppdelade och tydliga.

– I Sverige är ju typ alla producenter låtskrivare också. Medan där så är de som är trackmakers bara trackmakers. De skriver inga melodier och texter. Det är väl den största skillnaden. Samt att man ibland inte kan kommunicera så bra med varandra. Men det brukar funka ändå.

Ylva ser sig själv som låtskrivare.

– Jag skriver melodi och text. Tidigare så producerade jag ganska mycket själv också, men det gör jag inte så ofta idag. Däremot kommer jag med mycket produktionsidéer, om hur jag vill att det ska låta och sådär. Att bli en duktig producent är enormt tidskrävande. Man måste ha viljan. Jag var på väg att satsa på att bli det, men det brukade aldrig låta så som jag ville att det skulle göra i mitt huvud, och det var där någonstans som jag kände att jag inte riktigt hade det intresset och viljan att vilja producera.

Musiken som Ylva skriver, skriver hon främst ihop med andra.

– Jag skriver nästan enbart med andra. Det är ganska tråkigt att sitta själv och skriva på ett track till exempel. Jag vill ha någon att bolla med.

Och det är också det bästa sättet om man vill utvecklas snabbt.

– Man utvecklas som fasen genom att hitta några bra att skriva med. Som sagt, innan satt jag väldigt mycket själv, nu gör jag nästan aldrig det. Jag tror nog inte att jag skulle kunna skriva en hel låt själv idag, alltså utan track, ingenting. Så som jag gjorde förut.

Det är vanligt att det är nya personer på jobbet varje dag.

– Det är en ganska stor utmaning när det hela tiden är så många nya människor som man ska jobba med, som man måste visa och prestera inför. I början var jag väldigt nervös. Jag hade oftast en halv panikångestattack innan en session till exempel. Nu har man vant sig vid det vilket gör att jag inte är lika rädd för det längre.

Vid sessions skriver de oftast från grunden.

– Oftast bygger vi från grunden när vi sitter och skriver. Men det är såklart olika. Det är ganska skönt att höra ett track först också, så att man har något konkret att jobba vidare på.

– Självklart är det bra att till varje session ha med sig något i bakhuvudet och sådär, även om det inte är det man använder i slutändan. Det kan vara en skön trygghet.

Ylvas huvudinstrument är sång. Hon spelar också lite gitarr. När det kommer till låtskrivande så lyfter hon fram örat som det viktigaste instrumentet. Det är därifrån melodierna kommer.

– Innan jag sätter en melodi gillar jag att höra ett schysst beat, en syntslinga eller några ackord. Jag vill gärna lyssna på ett track och känna på det lite. Sen är jag igång.

– Oftast vill jag känna lite på melodin också innan jag spelar in den. Sitta och nynna lite. I sessionssammanhang trycker jag inte direkt på ”record” och bara kör. Att göra det skulle nog ge mig lite prestationsångest. Men många väldigt duktiga låtskrivare jobbar så. Det är kanske något jag borde utveckla. Haha.

Melodin skapas innan texten.

– Ibland kan jag ha en fras som jag utgår ifrån, men jag skriver nästan alltid texten när melodin är klar. Melodin brukar låta som ord också, som jag sen försöker hitta. Och så utvecklar jag texten efter det.

Förlaget hjälper sedan till med att placera musiken. En annan viktig del i deras arbete är att låta Ylva skriva ihop med andra låtskrivare.

– The Kennel har varit grymma och jobbat väldigt kreativt för mig. De har satt ihop mig med andra låtskrivare och fått mig att resa runt mycket. Det är deras kontakter som har hjälpt mig dit.

– Ett förlag är särskilt bra för personer som kanske inte är så villiga att ”sälja” in sig själva. Jag tror att jag är en sådan person. Så då är det ju bra att jag har ett förlag. Haha.

I framtiden blir det fokus på att skriva ännu mer musik och att utvecklas som låtskrivare.

– Jag vill skriva med större och mer etablerade låtskrivare. Bara utvecklas helt enkelt.