2010 09 03

SMFF:s remissvar på Avtalad upphovsrätt

SMFF:s yttrande över SOU 2010:24 (Avtalad upphovsrätt)

Svenska Musikförläggareföreningen (”SMFF”) är musikförlagens branschorganisation och har cirka 85 medlemmar. SMFFs medlemmar är yrkesmässigt verksamma musikförlag. Musikförlagens huvudsakliga uppgifter är att förmedla upphovsmännens musik till utövare och publik samt tillse att musikförlag och upphovsmännen erhåller ersättning för sitt arbete. Medlemsmusikförlagen omsätter i dagsläget uppemot en miljard kr.

Inledningsvis kan konstateras att det tidigare inte har funnits skäl att detaljreglera marknaden, jämför med vad som angavs i Auktorrättskommitténs betänkande på 1950-talet, och att det inte heller idag finns det. Förlagsbranschen är väl fungerande och branschens aktörer samarbetar väl både på individ- och organisationsnivå. SMFF och upphovsmannaorganisationerna FST och SKAP har utarbetat avtal för att standardisera villkoren, se bilaga 1, och SMFFs medlemmar har antagit en uppförandekod, se bilaga 2. Vidare konkurrerar förlagen sinsemellan och kan inte ha villkor som upphovsmännen inte godtar. Nedan följer några synpunkter rörande utredningens förslag. SMFF har valt att kommentera de olika områdena efter paragrafnumreringen i utredarens författningsförslag.

§ 27. Specifikationsprincipen
Om lagstiftaren inför denna princip i upphovsrättslagen bör det förtydligas att principen även skall omfatta överenskommelser och modifieringar efter att det ursprungliga avtalet ingicks. T.ex. kan ju syftet med avtalet ha förändras under avtalstiden. Det noteras att bestämmelsen inte på något sätt är kopplad till teknik, vilket SMFF anser vara förnuftigt då det inte i dagsläget går att veta vilka distributionsformer som kan bli aktuella framöver.

§ 30. Hävning
I musikförlagsbranschen i Sverige och i världen i övrigt ingås ofta s.k. generalavtal vilket är avtal som gäller ett flertal musikaliska verk. Ett generalavtal löper t.ex. under en treårsperiod, under vilken upphovsmannen inte sällan förlägger samtliga verk som upphovsmannen skapar under avtalsperioden. Det vore mycket olyckligt om ett generalavtal skulle kunna hävas p.g.a. att ett enstaka verk inte gått att exploatera. Nedan följer ett exempel. En upphovsman har komponerat 33 verk. 32 av verken har tillgängliggjorts medan det 33:e verket inte har den kvalitet, konstnärligt eller kommersiellt, så att det kan utges/spridas och ges följaktligen inte ut. Att det 33:e verket inte ges ut skulle kunna innebära att avtalet hävs trots att musikförlaget har gjort ett fullgott arbete med 32 av 33 verk. Ett annat problemområde kan vara när en upphovsman vill byta förlag under avtalstiden och därför tillställer musikförlaget verk som är av mindre god kvalitet och därför inte kan utges. Med den föreslagna lydelsen kan upphovsmannen häva avtalet i sin helhet.

Bestämmelsen § 30 måste följaktligen omarbetas eller i vart fall vara dispositiv för att inte förlagen som satsar mycket tid och pengar på tillgängliggöranden inte skall förlora rätt till verk som de har exploaterat på ett fullgott vis. Det vore mycket olyckligt om den svenska musikförlagsbranschen skulle tvingas utforma sina avtal på ett annat sätt än vad som är praxis i övriga världen. Det kan även noteras att ett musikförlags investering vanligtvis är betydligt högre om upphovsmannen ingår generalavtal, som löper under ett flertal år, jämfört med avtal som avser enstaka verk, varför ett generalavtal oftast är till fördel för upphovsmannen.

§ 32 Insyn och redovisning
SMFF anser att det är av vikt att upphovsmannen har insyn i redovisning och det arbete musikförlaget utför vilket är fallet redan idag, se bl.a. SMFFs uppförandekod. Det bör dock i lagtexten för tydlighetens skull framgå att eventuell granskning av redovisningsmaterialet på musikförlaget dels måste ske under kontorstid och dels på upphovsmannens bekostnad. Om det inte tas med i lagtexten bör det i vart fall anges i lagförarbetena.

Vidare vore det önskvärt att rätten att genomföra en sådan granskning upphör två år efter att upphovsmannen har fått sin avräkningshandling, jämför vad som anges i HB 18:9 rörande sysslomannaskap. Införande av en tidsgräns skulle underlätta för förlagen, som alltmer tyngs av omfattande administration hänförlig till avräkningsmaterial från olika nyttjanderättsområden.

Utredningens formulering rörande ersättning för upphovsmannens kostnader för revision bör omformuleras så att avtalspart inte förleds att tro att ersättning alltid utgår när eventuella fel upptäcks. Ett exempel. En upphovsman har erhållit 500 kr för lite p.g.a. en felräkning och upphovsmannens revisionskostnader uppgår till 20 000 kr. En domstol skulle sannolikt inte förpliktiga den felande parten att utge full kostnadstäckning för revisionen.

§ 42 a-e. Avtalslicenser och särskild avtalslicens
Avtalslicenser existerar inom vissa områden och dessa är unika för Norden. SMFF har förståelse för att vissa uppdateringar bör göras i befintliga avtalslicenser med tanke på teknikutvecklingen t.ex., de i § 42 b och § 42 e.

Upphovsrätt till musikaliska verk och texter utgör en äganderätt. Avtalslicenser får anses vara en form av begränsning av denna rätt eftersom rättighetsinnehavarna inte ger sitt samtycke när avtalslicens utlöses. Kollektiva tillstånd att utnyttja rättigheter kan innebära att rättighetsinnehavares rimliga krav, t.ex. vad gäller ersättning, inte respekteras. SMFF anser att avtalslicenser är ingripande och om ytterligare avtalslicenser bedöms som angelägna att införa, bör detta ske på europarättslig nivå och inte enbart i Sverige.

Föreslagna förändringar kan få till följd att rättighetsinnehavarnas verksamhet påverkas negativt, t.ex. rörande publicering av noter. Det är bland annat inte rimligt att biblioteken på Internet utan vidare kan tillgängliggöra sina, i vissa fall betydande, samlingar av musik t.ex. noter, se § 42 d. I åtanke skall man exempelvis ha Googles omfattande och mycket kritiserade Google Books-projekt. Det skall vidare i sammanhanget inte förglömmas att musik i form av noter är storleksmässigt mindre omfattande, jämfört med exempelvis böcker. och därför är mycket lätta att sprida digitalt och framställa kopior av till körer, elever etc.

I utredningen föreslås att regeringens godkännande av utsändande kanal skall tas bort. SMFF motsätter sig detta, främst för skyddande av ideella rätten då det finns en ökad risk för att den ideella rätten kränks av utsändare som har en stark kommersiell framtoning eller politisk koppling. SMFF anser följaktligen att godkännandeordningen i § 42 e skall kvarstå.

Den föreslagna särskilda avtalslicensen saknar förutsebarhet vad gäller vilka områden som kan bli aktuella. Detta känns inte betryggande. Det anges ej heller något om hur avtalen skall kungöras, vilket inte är rimligt dels med tanke på att rättighetsinnehavare skall kunna meddela att de inte önskar omfattas av ingångna avtal och dels för dem som önskar framställa krav. Om lagstiftaren anser att en särskild avtalslicens skall införas bör den endast avse ”orphan works” / ”föräldralösa verk”, jmfr. vad utredaren har angivit på sid 283. Avtal rörande musikaliska verk kan kunder/konsumenter idag få licensierade genom exempelvis musikförlag och STIM. En särskild avtalslicens omfattande andra verk än ”orphan works” / ”föräldralösa verk” skulle kunna medföra att rättighetsinnehavarna skadas. Ersättningsnivåerna till upphovsmän och förlag kan som tidigare nämnts komma att försämras och verk som har licensierats med stöd av den särskilda avtalslicensen kan med dagens moderna teknik enkelt och olovligen spridas till användare som ej omfattas av avtalslicensen. Dessa användare bör ses som potentiella kunder.

Det är vidare av yttersta vikt att inte enbart upphovsmän utan även andra rättighetsinnehavare kan meddela att de inte önskar omfattas av en avtalslicens. I musikförlagsbranschen har musikförlaget ofta förvärvat/licensierat samtliga rättigheter till ett verk, med undantag för den ideella rätten. Det vore därför anmärkningsvärt om inte musikförlaget kan meddela förbud.

Ikraftträdande
Det är av vikt att det löper en relativt lång tid mellan riksdagens antagande av ny lagtext och dag för ikraftträdande eftersom rättighetshavarna måste ha tid för eventuell omställning.