I en tid då artificiell intelligens (AI) har visat sig vara kapabel att generera musik, skapa unika melodier och utforska nya ljudlandskap, reser sig en rad intressanta och komplexa frågor om hur både upphovsrätten och musikbranschen som helhet kommer att påverkas. Tillsammans med vår jurist Mathias Gausel har Musikförläggarna försökt att utforska och kasta ljus över några av dessa frågeställningar.

Vem äger upphovsrätten till ett musikaliskt verk skapat av AI?

– Upphovsrätten till ett musikaliskt verk skapat av AI kan inte tillskrivas själva AI:en. Upphovsrätten ligger fortfarande hos den person, upphovspersonen, som på ett eller annat sätt kontrollerar AI:n och som har bidragit med den kreativa insatsen för att skapa verket. Upphovsrätten är starkt kopplad till den mänskliga kreativiteten och det intellektuella ägandet, och det är viktigt att erkänna det även när AI är involverad i musikskapandet.

Kan man fritt använda musik för att skapa ny musik genom AI i Sverige?

– Nej, i Sverige och internationellt krävs det tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för att använda musik i skapandet av ny musik genom AI. Att använda musik utan tillstånd skulle innebära ett intrång i upphovsrätten och kan få rättsliga konsekvenser. Det är viktigt att respektera upphovsrätten och att säkerställa att upphovspersonen får en rättvis ersättning för sitt arbete, även när det kommer till AI-genererad musik.

Vad ger text- och datautvinning (TDM) för möjligheter att använda musik?

– Text- och datautvinning (TDM) är en metod för att extrahera och analysera information från stora mängder text och data. Inom musiken kan TDM exempelvis användas för att analysera verk, identifiera mönster och trender, förbättra musikrekommendationer, skapa bibliotek och för musikskapande. TDM kan också användas för forskningsändamål samt marknadsföring och affärsutveckling. Möjligheterna är således stora, men det är mycket viktigt att komma ihåg att området regleras genom bland annat upphovsrättslagen. Enligt den kan TDM användas, utan särskilt tillstånd, för forskning och statistikändamål, samt för att skapa och använda icke-kommersiella databaser för dessa ändamål. Däremot kräver kommersiell användning av TDM, där skyddat material används för att generera vinster eller ekonomiskt värde, vanligtvis tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.

Hur kommer AI och upphovsrätt att påverka musikförlagsbranschen framöver?

– Framtiden för upphovsrätt och AI inom musikskapande är både spännande och utmanande samtidigt. Med teknikens framsteg förväntas AI spela en allt större roll i musikskapandet och hur vi konsumerar musik. Det kommer att krävas en kontinuerlig dialog och samarbete mellan musikskapare, AI-utvecklare och upphovsrättsinnehavare för att hitta en balans mellan innovation och skydd av kreativt arbete. Musikförläggare spelar en viktig roll i denna process genom att arbeta för att säkerställa rättvisa ersättningar och rättigheter för upphovspersoner. Genom att anpassa våra licensieringsmodeller och regelverk kan vi forma en framtid där AI och upphovsrätt samexisterar på ett hållbart sätt
och gynnar hela musikindustrin.

Vi kan konstatera att AI och upphovsrätten är en dynamisk fråga som ständigt utvecklas. Det kräver samarbete och dialog mellan alla berörda parter för att skapa en balans mellan teknologiska framsteg och skyddet av kreativt arbete. Vi på Musikförläggarna ser fram emot att fortsätta att arbeta för att säkerställa en hållbar och blomstrande framtid för musikskapare och musikindustrin i en värld där AI spelar en allt viktigare roll.