Debattartikeln publicerades på Aftonbladet
Musiksverige lider av inställda möjligheter att kunna bedriva sin verksamhet här och nu, men de mest förödande effekterna av detta kommer att märkas först längre fram. Med sina kortsiktiga stödåtgärder för företag skjuter regeringen bredvid målet och nu hotas hela branschen. Musikförlagens branschorganisation, Musikförläggarna, kräver nu en översyn av de stöd som satts in, ett långsiktigt perspektiv bakom förslagen och ett ekonomiskt stödprogram som kan hjälpa oss att rädda det svenska musikundret.
Musikexport bidrar starkt till Sveriges handelsbalans, både ekonomiskt och kulturellt. Sedan de stora industriföretagen börjat backa är musik också den snabbast växande exportprodukten. I alltifrån populärmusik till konstmusik och filmmusik är svenska musikaktörer ledande i världen. Men musikindustrin riskerar att förlora sin betydelse för svensk export då regeringens insatser inte räcker för att dämpa konsekvenserna av Coronapandemin. Det som skiljer oss från många andra branscher är att vi var bland de första som skadades, men också kommer att vara bland dem som lider av effekterna långt in i framtiden när andra branscher hämtat sig.
I dagarna släppte musikbranschens paraplyorganisation Musiksverige en rapport som redogör för de ekonomiska effekterna som Covid-19 redan har och beräknas ha på musikindustrin. Rapporten visar att livebranschen än så länge drabbats hårdast med minskade biljettintäkter på 90 procent. Samtidigt framgår det att de upphovsrättsliga intäkterna beräknas gå ned med uppemot 25 procent under 2020. Det är intäkter från användning av musik på konserter, men även restauranger, hotell, gym, klubbar med mera – som såväl musikförlagen som musikskapare är beroende av för sin försörjning. Musiksveriges rapport visar också att de större mer etablerade bolagen förväntas klara sig väsentligt mycket bättre än enskilda musikskapare eller mindre verksamheter, som utgör de allra flesta aktörer i branschen. Samtidigt har rättighetshavarna den värsta ekonomiska smällen framför sig, eftersom det i systemet finns en inbyggd fördröjning av utbetalningar från upphovsrättsliga intäkter.
Först i december får musikbranschens rättighetshavare, däribland musikförlagen och musikskapare, sina ersättningar för musikanvändningen i den inställda och nedstängda period vi befinner oss i nu. Så även om vi skulle se en snabb generell återhämtning från krisen, så kommer delar av musikindustrin att lida av djupgående ekonomiska förluster under år framöver.
Regeringens stödpaket är verkningslöst eftersom det inte tar hänsyn till hur musikbranschen fungerar. Aktörerna i branschen lever i symbios och är starkt beroende av varandra för att överleva. Upphovspersoner och artister, tillsammans med musikförlag, skivbolag, Stim, Sami, Ifpi och många fler aktörer är alla viktiga delar av det ekosystem som skapar förutsättningar för musiken att skapas, spridas och växa. Nödåtgärderna är anpassade för det akuta läget och har fokus på att motverka ekonomiska förluster som redan inträffat. De hjälper många företagare i branschen nu, men musikförlagen och andra rättighetshavare inom musikindustrin kommer att vara i störst behov av hjälpen senare.
Därför kräver vi en översyn av stödet till företagare och ett långsiktigt perspektiv. Utan ett ekonomiskt stödprogram för att säkra Musikbranschens ekosystem riskeras Sveriges internationella framgångssaga som en jätte inom musikexport att vara slut.
Kerstin Mangert, ordförande Musikförläggarna
