FAQ

Vanliga frågor

Frågorna är indelade i kategorierna upphovsrätt, noter, musikförlag och musikanvändning. Om du saknar svar på just din fråga så går det bra att vända sig till fraga@musikforlaggarna.se.

Upphovsrätt
Noter
Musikförlag
Musik-
användning
1_Upphovsratt

Upphovsrätt

Ett verk blir fritt när upphovspersonen har varit död i mer än 70 år. 2018 är verk fria vars upphovsperson dog 1946 eller tidigare. Upphovsrätten gäller alltså till utgången av det sjuttionde året efter det år då upphovspersonen avled.

Om det är ett musikaliskt verk med text, och musik och text har skapats speciellt för varandra, gäller skyddstiden till utgången av 70 år efter dödsåret för den sist avlidne av kompositör och textförfattare.

Ja, kopiering för privat bruk är tillåtet. Du får göra några enstaka exemplar för ditt personliga, privata behov. Du får till exempel kopiera en del av en bok – men aldrig en hel bok, inte ens för privat bruk, en del av ett nothäfte, en låt (musikfil) eller ett sånghäfte. Du får även ge kopian till din bästa kompis, ditt syskon, dina föräldrar, din partner eller dina barn. Men du får aldrig göra mer än ett eller några få exemplar. Kopior får enbart användas i privata sammanhang, exempelvis hemma. Observera att du till exempel inte får ge en kopia till en kollega, en kurskamrat, en medlem i din kör, en bandkompis eller en avlägsen släkting. Du får inte heller, utan tillåtelse från musikskaparna själva eller deras musikförlag, lägga ut noter och/eller sångtexter på webben eller i sociala medier.

Här kan du läsa mer om kopiering för privat bruk.

Du behöver tillstånd från rättighetshavarna till originallåten om du vill skriva ny text till en befintlig melodi som ska framföras i barnkören. Det gäller även om du vill förse en redan existerande text med ny musik. Tillståndet söker du oftast via musikskaparnas musikförlag eller direkt hos musikskaparna själva. Klicka här för kontaktuppgifter till musikförlagen.

När du vänder dig till musikförlaget för att få tillstånd brukar förlaget vilja se den text du söker tillstånd för. Handlar det om utländska verk kan det ta längre tid att få tillstånd, eftersom det svenska musikförlaget måste kontakta originalförlaget.

Väljer man att skriva en ny text till ett fritt verk, alltså ett originalverk som är skapat av någon som varit död i mer än 70 år, behöver man inget tillstånd.

Det är tillåtet att citera ur andras verk utan att först fråga om lov. Citaträtten finns för att upphovsrätten inte ska vara ett hinder för ett fritt meningsutbyte och saklig orientering i den allmänna debatten.

Ett citat ska fylla en funktion – det ska belysa eller understryka något som man själv kommenterar, analyserar eller kritiserar och det ska leda det egna  arbete vidare i någon riktning. Att citera i akademiska sammanhang eller i ett sammanhang där något recenseras är ofta motiverat och tillåtet utan att fråga om lov.

Om citatet kryddar eller utsmyckar ditt eget upphovsrättsliga arbete behöver du tillstånd till användningen – då förhöjs värdet på din prestation genom någon annans konstnärliga uttryck och den personen har rätt att säga ja eller nej till sin medverkan. Här kan du läsa mer om citaträtten.

Om du vill göra ett nytt musikaliskt arrangemang på en befintlig låt eller en textbearbetning måste du söka tillstånd från rättighetshavarna till originallåten. Tillståndet söker du oftast via musikskaparnas musikförlag eller direkt hos musikskaparna själva. Om du har frågor om en enstaka låt så är det enklast att du kontaktar Stims Medlemsservice. Om det är ett flertal låtar du vill kolla upp så kan du skaffa behörighet för att själv söka i Stims låtregister. Här hittar du Stims information om hur du går tillväga. Klicka här för kontaktuppgifter till musikförlagen.

När du vänder dig till musikförlaget för att få tillstånd brukar förlaget vilja se den text du söker tillstånd för. Handlar det om utländska verk kan det ta längre tid att få tillstånd eftersom det svenska musikförlaget måste kontakta originalförlaget.

Väljer man att arrangera eller bearbeta ett fritt verk, alltså ett originalverk som är skapat av någon som varit död i mer än 70 år, behöver man inget tillstånd. Då kan arrangemanget eller bearbetningen användas och publiceras fritt. Att däremot exempelvis tonsätta en skyddad dikt förutsätter att textförfattaren själv eller dennes förlag ger sitt tillstånd till att dikten förses med musik.

Den som gör ett arrangemang av en komposition eller textbearbetning får upphovsrätt till sitt arrangemang eller bearbetning. Men utan tillstånd från originalrättighetshavarna kan arrangören och bearbetaren inte använda  arrangemanget och bearbetningen – om inte själva originalverket är fritt förstås.

Parodi är en förvrängning av ett originalverk i syfte att förlöjliga verket. En travesti kan beskrivas som en skämtsam, tankeväckande förändring av ett originalverk. Både parodi och travesti har ansetts ha ett annat syfte än en bearbetning och betraktas som fristående egna verk även om mycket ofta går att känna igen. Denna typ av ändring av verk har ofta ansetts tillåten även utan musikskaparnas och musikförlagens tillstånd.

Den som däremot i revy-, radio- och tv-sammanhang använder nyskrivna, ibland dagsaktuella, parodiska texter till befintlig originalmusik måste inhämta tillstånd för att kunna använda musiken tillsammans med den nyskrivna texten. Parodieringen sker ju inte på kompositionen som sådan. Tillstånd måste inhämtas från musikskaparna själva eller deras musikförlag för att man skall kunna lägga ny text till befintlig musik.

Jämför gärna med svaret på frågan ovan om arrangemang/bearbetning.

Snapsvisor eller studentikosa visor som förekommer i sånghäften är ofta av det slaget att ett melodiförslag anges ovanför en nyskriven text. Melodiförslaget brukar vanligtvis inte vara komplett med noter. Att ange en titel på en melodi som förslag till vilken låt den nyskrivna texten passar bäst att sjungas till är normalt tillåtet. Själva kompositionen återges inte genom att en titel anges som melodiförslag. Skulle den nyskrivna texten i stora delar kännas igen i en originaltext är det fråga om en bearbetning av texten. För att använda en bearbetad text offentligt förutsätts tillstånd från musikskaparna själva eller deras musikförlag – de som äger rättigheterna till originaltexten. Att göra och använda textversioner av originaltexter som är skrivna av upphovspersoner som varit döda i mer än 70 är tillåtet utan tillstånd. Texter skrivna av Bellman är till exempel fria. En sådan text kan publiceras utan tillstånd i såväl originalversion som i en bearbetad version.
Upphovsrätten till ett musikaliskt verk skapat av AI kan inte tillskrivas själva AI:en. Upphovsrätten ligger fortfarande hos den person, upphovspersonen, som på ett eller annat sätt kontrollerar AI:n och som har bidragit med den kreativa insatsen för att skapa verket. Upphovsrätten är starkt kopplad till den mänskliga kreativiteten och det intellektuella ägandet, och det är viktigt att erkänna det även när AI är involverad i musikskapandet.
Nej, i Sverige och internationellt krävs det tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för att använda musik i skapandet av ny musik genom AI. Att använda musik utan tillstånd skulle innebära ett intrång i upphovsrätten och kan få rättsliga konsekvenser. Det är viktigt att respektera upphovsrätten och att säkerställa att upphovspersonen får en rättvis ersättning för sitt arbete, även när det kommer till AI-genererad musik.
Text- och datautvinning (TDM) är en metod för att extrahera och analysera information från stora mängder text och data. Inom musiken kan TDM exempelvis användas för att analysera verk, identifiera mönster och trender, förbättra musikrekommendationer, skapa bibliotek och för musikskapande. TDM kan också användas för forskningsändamål samt marknadsföring och affärsutveckling. Möjligheterna är således stora, men det är mycket viktigt att komma ihåg att området regleras genom bland annat upphovsrättslagen. Enligt den kan TDM användas, utan särskilt tillstånd, för forskning och statistikändamål, samt för att skapa och använda icke-kommersiella databaser för dessa ändamål. Däremot kräver kommersiell användning av TDM, där skyddat material används för att generera vinster eller ekonomiskt värde, vanligtvis tillstånd från upphovsrättsinnehavaren.
Framtiden för upphovsrätt och AI inom musikskapande är både spännande och utmanande samtidigt. Med teknikens framsteg förväntas AI spela en allt större roll i musikskapandet och hur vi konsumerar musik. Det kommer att krävas en kontinuerlig dialog och samarbete mellan musikskapare, AI-utvecklare och upphovsrättsinnehavare för att hitta en balans mellan innovation och skydd av kreativt arbete. Musikförläggare spelar en viktig roll i denna process genom att arbeta för att säkerställa rättvisa ersättningar och rättigheter för upphovspersoner. Genom att anpassa våra licensieringsmodeller och regelverk kan vi forma en framtid där AI och upphovsrätt samexisterar på ett hållbart sätt och gynnar hela musikindustrin.
2_Noter

Noter

Nej, detta kräver tillstånd från de som innehar rättigheterna.
Nej, detta kräver tillstånd från de som innehar rättigheterna.
Ja, den som använder noter och texter måste använda lagligt framställda exemplar. Det kan vara notböcker, nothäften eller enstaka noter köpta i en musikaffär, från förlag eller på internet. Olovliga kopior får inte användas, varken vid repetition eller konsert. Med olovliga kopior menas alla fotokopior, avskrifter, elektroniska exemplar och dess utskrifter, som är gjorda utan godkännande av den som äger rättigheterna till musiken.
Det finns inte något generellt tillstånd att göra extra kopior för situationen då det är svårt att vända blad samtidigt som man spelar. Däremot kan man komma överens med det musikförlag som levererar materialet om att kören får den möjligheten.
Nej, i första hand ska du ta kontakt med det musikförlag som senast gav ut noten. Det går också bra att rådfråga någon av oss på Musikförläggarna.

Det finns inte något generellt tillstånd att kopiera trots att man har beställt materialet men inte hunnit få det. Däremot kan man komma överens med det musikförlag som levererar materialet om att få den möjligheten. Ofta brukar förlaget gå med på det om man på varje kopia förbinder sig att ange:

a) att det är en kopia
b) när kopian gjordes
c) datum när den kompletta köruppsättningen (dvs. ett exemplar till varje körmedlem) av notmaterialet beställdes
d) att den som kopierat signerar kopiorna

Den som ansvarat för kopieringen brukar normalt få förbinda sig att se till att kopiorna förstörs efter det att det beställda notmaterialet levererats.

Det finns inte något generellt tillstånd att kopiera till barnkören även om man har köpt en komplett köruppsättning. Däremot kan man komma överens med det musikförlag som levererat materialet om att få den möjligheten. Ofta brukar förlaget gå med på det om man på varje kopia förbinder sig att ange: a) att det är en kopia b) när kopian gjordes c) att kören har köpt en komplett köruppsättningen (dvs. ett exemplar till varje körmedlem) av notutgåvan/notboken d) att den som kopierat signerar kopiorna Den som ansvarat för kopieringen brukar normalt få förbinda sig att se till att kopiorna förstörs efter konserten/framförandet. Om man avser att framföra verket igen inom en snar framtid kan man ofta komma överens med musikförlaget om att kopior som gjorts med ovanstående syfte tillfälligt förvaras i körens notbibliotek och återanvänds vid det kommande framförandet. Det förekommer också ibland att det av en utgåva framgår att man har rätt att göra kopior av delar av ett musikverk. Då får du givetvis tillämpa det tillståndet.
Nej, det finns inte något generellt tillstånd att kopiera singelnoten. Skulle det vara så att körsångarna har behov av att få notbilden förstorad (för att den lättare ska kunna läsas) accepteras det dock oftast av musikförlaget att göra kopior med förstorad notbild. Det lämpligaste är dock att komma överens med musikförlaget som levererat materialet om att få den möjligheten. Ofta brukar förlaget gå med på det om man på varje kopia förbinder sig att ange: a) att det är en kopia b) när kopian gjordes c) att kören har köpt en komplett köruppsättningen (dvs. ett exemplar till varje körmedlem) av singelnoten d) att den som kopierat signerar kopiorna Den som ansvarat för kopieringen brukar normalt få förbinda sig att se till att kopiorna förstörs efter konserten/framförandet. Om man avser att framföra verket igen inom en snar framtid kan man ofta komma överens med musikförlaget om att kopior som gjorts med ovanstående syfte tillfälligt förvaras i körens notbibliotek och återanvänds vid det kommande framförandet. Det förekommer också ibland att det av en utgåva framgår att man har rätt att göra kopior av delar av ett musikverk. Då får du givetvis tillämpa det tillståndet.

Nej, det finns inte något generellt tillstånd att kopiera enstaka verk ur en större notbok. Däremot kan man komma överens med musikförlaget som levererat notboken om att få den möjligheten. Ofta brukar förlaget gå med på det om man på varje kopia förbinder sig att ange:
a) att det är en kopia
b) när kopian gjordes
c) att kören har köpt en komplett köruppsättningen av notboken (dvs. ett exemplar till varje körmedlem)
d) att den som kopierat signerar kopiorna

Den som ansvarat för kopieringen brukar normalt få förbinda sig att se till att kopiorna förstörs efter konserten/framförandet.

Om man avser att framföra verket igen inom en snar framtid kan man ofta komma överens med musikförlaget om att kopior som gjorts med ovanstående syfte tillfälligt förvaras i körens notbibliotek och återanvänds vid det kommande framförandet. Det förekommer också ibland att det av en utgåva framgår att man har rätt att göra kopior av delar av ett musikverk. Då får du givetvis tillämpa det tillståndet.

Benämningen ”Trad.” brukar ofta stå på sånger och melodier där man inte kan härleda vem som skapat verket, exempelvis traditionella folkvisor och melodier som sjungs vid högtider som jul och midsommar. Dessa sånger och melodier kan reproduceras, bearbetas och arrangeras utan tillstånd.

Man ska däremot vara försiktig med denna benämning. Många melodier som man kanske kan tro är traditionella är fortfarande upphovsrättsligt skyddade. Exempelvis många jullåtar som ”Rudolf med den röda mulen”, ”Julen är här” med flera. 

Kontakta oss på fraga@musikforlaggarna.se om du är osäker.

Vill du trycka noter eller göra ett sånghäfte med texter så måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik/text som du vill använda. Är musiken/texten inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd

Inom skolan och musikskolan gäller särskilda regler. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Om du vet vilket musikförlag som representerar musiken du vill använda kan du söka upp deras kontaktuppgifter på våra medlemsförlags sidor. Om du är osäker kan du kontakta Stim eller någon av oss på Musikförläggarna så hjälper vi dig.

Både Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan har avtal med Bonus Copyright Access som gör det möjligt att framställa så kallade agendor till församlingen innehållande texter och noter ur vissa i avtalen angivna böcker.

Vid Svenska kyrkans gudstjänster får verk som ingår i följande kyrkliga böcker kopieras:
• Bibel 2000
• Den svenska kyrkohandboken
• Den svenska psalmboken
• Den svenska evangelieboken
• En liten bönbok
• Den svenska kyrkohandboken, utdrag på engelska, franska, spanska och tyska
• Den svenska psalmboken på finska
• Kyrkohandboken på finska, del 1
• Den svenska psalmbokens tillägg
• En liten bönbok (de verk som ej omfattas av denna paragrafs första stycke)
• Den svenska psalmboken på finska (de verk som ej omfattas av denna paragrafs första stycke)
• Psalmer i 2000-talet
• Julevsáme Sálmmagirje/Lulesamisk psalmbok

Med gudstjänst menas gudstjänst och kyrkliga handlingar (dop-, konfirmations-, vigsel- och begravningsgudstjänster) enligt Den svenska kyrkohandboken samt andra gudstjänster och andakter i linje med Kyrkohandbokens anvisningar.

Här kan hu läsa mer om avtalet med Svenska kyrkan.

Vid Equmeniakyrkans gudstjänster får verk som ingår i följande kyrkliga böcker kopieras:
• Bibel 2000
• Den svenska evangelieboken
• Psalmer och sånger
• Psalmer i 2000-talet
• Psalmer och sånger (de verk som inte omfattas av denna paragrafs första stycke)
• Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok
• Julevsáme Sálmmagirje/Lulesamisk psalmbok

Här kan hu läsa mer om avtalet med Equmeniakyrkan.

3_Musikforlag

Musikförlag

Medlemskap i föreningen kan sökas av musikförlag och bolag som innehar svenskt registreringsbevis och som bedriver  

• yrkesmässig verksamhet på basis av upphovsrättsavtal med upphovsman,

• yrkesmässig verksamhet på basis av subförlagsavtal eller administrationsavtal med utländskt eller svenskt musikförlag eller bedriver

• yrkesmässig verksamhet på basis av licensavtal som ger rätt att ge ut eller på annat sätt tillgängliggöra Musiken i grafisk form.

Läs mer om hur man går tillväga för att bli medlem här.

Ett musikförlag uppstår i den stund någon åtar sig att företräda en musikskapare och musikskaparens sångtexter och kompositioner. I det musikförlagsavtal som parterna ingår med varandra kommer man överens om i vilken omfattning musikförlaget ska representera musikskaparen och på vilket sätt förlaget ska jobba med musikskaparens verk. Ett musikförlagsavtal bör alltid vara skriftligt. 

Nej, det finns inte några sådana krav. Du som musikskapare har alltid rätt att bestämma vem som ska (eller inte ska) förvalta dina rättigheter.
Nej, i och med att du har skrivit på ett musikförlagsavtal har du normalt överenskommit med ditt musikförlag om att det är musikförlaget som förhandlar med den som vill använda din musik. Musikförlaget inkasserar och fördelar ersättningen när musiken används.
Enkelt uttryckt kan man säga att musikförlag lanserar upphovspersoner – musikskapare och deras verk. Skivbolag, eller musikbolag som det också kallas, lanserar artister, musiker och band, alltså med de som framför låtarna. Musikförlaget tillvaratar och representerar upphovsrätten till låtarna. Musikbolaget arbetar med att hitta och lansera artister och spela in och distribuera musiken. Musikbolaget äger inte upphovsrätten till låtarna, utan enbart rättigheter till själva inspelningen. Vissa musikskapare som är både upphovspersoner och artister, exempelvis Veronica Maggio, som både skriver sin egen musik och framför den, samarbetar man ofta med både ett musikförlag och ett musikbolag.

Ett musikförlagsavtal är det avtal som en musikskapare, exempelvis en kompositör eller textförfattare, sluter med ett musikförlag. Genom avtalet överlåter eller upplåter musikskaparen sin upphovsrätt till musikförlaget. Avtalet innebär att musikförlaget på olika sätt ska arbeta för att musiken på bästa sätt når ut till allmänheten. Exempelvis genom att marknadsföra låtarna till olika användare inom en rad områden, som placering i film, tv och reklam eller att se till att noter och låttexter ges ut i tryck och digitalt. Eller att musiken placeras på annat sätt, exempelvis genom att pitcha låtar till skivbolag. Om det handlar om konstmusik är bland annat musikförlagets kontaktnät gentemot körer och symfoniorkestrar viktigt för att nå ut med musiken.  

Andra viktiga uppgifter som musikförlaget åtar sig genom musikförlagsavtalet är att sköta administrationen kring verket. Se till att musikskaparen får betalt när musiken används, kontrollera avräkningar från Stim, bevaka att andra inte använder musiken utan tillstånd etc. Det kan också handla om att erbjuda upphovspersonen förskott.

Genom musikförlagsavtalet påtar sig förlaget att assistera sina musikskapare på olika sätt och se till att de får den  hjälp och det stöd som behövs i det kreativa skapandet. Det kan handla om att erbjuda studiotid, ge kreativ feedback, hitta lämpliga samarbeten med andra upphovspersoner, skapa så kallade co-writes mellan olika låtskrivare.

Ett originalförlag är det musikförlag som musikskaparen sluter avtal med.

Ett subförlag är det musikförlag som sluter avtal med ett originalförlag för att representera musikskaparen på den utländska marknaden.

Ett musikförlag jobbar med låtar/verk och med de som skrivit musiken och texterna till dessa – musikskaparna. En stor del av verksamheten går ut på att hitta och utveckla duktiga låtskrivare/kompositörer och textförfattare och möjliggöra för dem att helhjärtat ägna sig åt sitt skapande genom att tillvarata och representera rättigheterna till den musik som de står bakom. Musikförlaget finns alltså till för att öka musikskaparnas intäkter, skydda deras rättigheter samt vara ett stöd i den kreativa processen. Man kan säga att musikförlaget arbetar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för musikskaparna att kunna leva på sin musik.

I regel har ett musikförlag tre roller; en kreativ, en administrativ och en finansiell. Läs mer här.

Musikförlaget hjälper dig att nå ut med din musik på ett sätt som kan vara svårt att klara själv. På musikförlaget finns ett stort kontaktnät både inom och utom Sverige. Musikförlaget har kontakter med bland annat produktionsbolag, musikbolag, artister, orkestrar och körer som kan framföra din musik. Genom musikförlaget får du också hjälp med den administrativa delen i lanseringen av musiken, exempelvis registrering av verk hos Stim och NCB, avräkningar, upplåtelser, förhandlingar med de som vill använda din musik och så vidare. Förutom musikförlagets kreativa och administrativa insatser kan du också få ekonomisk hjälp, till exempel i form av förskott.

Läs mer om vad ett musikförlag gör i en annan fråga i FAQ:n.

4_Musikanvandning

Musikanvändning

Om du har en publicerad förlaga av musiken, till exempel i notform eller ett CD- eller LP-konvolut så ska musikförlaget stå i samband med namnet på kompositören.

Exempelvis:
Text och musik: Evert Taube
© 1948 Gehrmans Musikförlag AB, Stockholm.

På vissa noter står copyrightsymbolen nederst på sidan eller i källhänvisningen längst bak om det är en bok.

När du vet vilket förlag du vill kontakta så kan du söka efter kontaktuppgifter till musikförlaget på vår webb genom att sidan med alla våra medlemmar. Klicka HÄR.

Observera att musikförlaget kan ha ändrats sedan verket publicerades om du har en gammal tryckt upplaga. Hittar du inte förlaget så är du välkommen att kontakta oss på kansliet så hjälper vi dig. Klicka HÄR.

Om du arbetar på ett företag där du ofta behöver leta efter musikrättigheter så kan du ansöka om att få access till Stims databas. Kontakta i så fall Stim HÄR.

En synkronisering (synk) är när du sätter samman musik med bild eller med annat ljud. Det kan till exempel vara musik i en film eller i ett dataspel. Läs mer om vad som gäller om du vill använda musik på detta sätt HÄR.

Vill du till exempel sända musik i radio (eter eller internet) behöver du en licens från Stim och Ifpi.

Vill du till exempel sätta upp en musikal, en opera, en teater eller en balett måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Vill du till exempel spela in en cover på en redan utgiven låt så räcker det att ta kontakt med NCB. Observera att du inte får göra något eget arrangemang på musiken eller en egen bearbetning, vill du göra det måste du först söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den låt du vill ändra. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd.

Vill du till exempel spela musik offentligt i din butik, din restaurang eller ditt gym för exempelvis dina kunder och anställda behöver du en licens från Stim och Sami.

Detta behöver du eftersom Stim och Sami representerar olika rättighetshavare. Stim representerar musikskaparna, de som skrivit musiken och texterna som du vill lyssna på. Sami representerar artisterna och musikerna, de som framför musiken du vill lyssna på.

Vill du till exempel använda musik i en film, i en reklam, i ett spel eller i något annat sammanhang där musik sätts ihop med bild eller annat ljud (synkronisering), måste du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill använda. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Vill du använda en specifik inspelning behöver du även söka tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb, klicka HÄR.

Även till exempel företagsfilmer och powerpointpresentationer med musik för internt bruk definieras som en synkronisering som du måste ha tillstånd från musikförlaget eller musikskaparen för få att göra.

Det finns musik som är särskilt skriven och producerad för att användas i olika typer av produktioner. Läs mer här.

Vill du till exempel sampla musik behöver du söka tillstånd från det musikförlag som förvaltar rättigheterna till den musik som du vill sampla. Är musiken inte förlagd är det musikskaparen som ger tillstånd. Är själva inspelningen du vill sampla ifrån utgiven för mindre än 70 år sedan behöver du också ett tillstånd från de som äger rättigheterna till inspelningen (vanligtvis det musikbolag som inspelningen är utgiven på). Läs mer om inspelningsrättigheter (masterrättigheter) på Ifpi:s webb.