Fortsatt uppåt för svensk musikbransch
2016 10 18

Fortsatt uppåt för svensk musikbransch

Artikel från Musikindustrin.se

Musikbranschens intäkter ökar, men den största delen av kakan går till ett fåtal stora aktörer. Det skriver organisationen Musiksveriges i sin rapport ”Musikbranschen i siffror 2015″. Och om den största delen av branschen – livemarknaden – vet vi väldigt lite, menar Ludvig Werner, vd på Ifpi och styrelseordförande i Musiksverige.

Mellan 2009 och 2015 har musikbranschens intäkter från konserter, inspelad musik och upphovsrätt ökat med 40%. Intäkterna i Sverige och från utlandet var förra året 9,2 miljarder vilket är en ökning med 13% sedan föregående år. Men fördelningen mellan stora och mindre aktörer är stor och Musiksveriges vd Linda Portnoff ser en fara i läget.

– Ur ett ekonomiskt perspektiv finns ett fåtal vinnare och desto fler förlorare i musikbranschens hit-drivna ekonomi. Ur ett mångfaldsperspektiv är det både angeläget och bråttom att finna vägen fram till en hållbar framtid för den svenska musikbranschen”, säger hon i ett pressmeddelande om den nya statistiken.

Men Eric Hasselqvist, förlagschef på TEN Music Group och vice ordförande i Musikförläggarna, håller inte riktigt med.

– Jag tycker inte det är så farligt. I många fall är de så kallade majorbolagen och majorförlagen i praktiken en distributör/administratör av mindre oberoende bolags rättigheter. Egentligen finns det mycket fler indiebolag än vad det ser ut som vid en första anblick. För ett litet förlag kan det exempelvis vara enklare och billigare att köpa en administrativ tjänst av ett majorförlag än att göra det själv – en sorts outsourcing, precis som i resten av samhället. Men rättigheterna finns ju kvar hos det lilla bolaget även om det kanske inte syns i all statistik. Jag tycker också att det finns väldigt bra möjligheter för nya artister och låtskrivare att ge ut musik och lyckas idag. Kanske är vi i ett generationsskifte, där en del äldre artister och upphovspersoner upplever att försäljningen och inkomsterna minskar, men där å andra sidan många yngre lyckas väldigt bra. Popmusik är en ungdomsinriktad bransch helt enkelt.

Ifpis vd Ludvig Werner, som också är styrelseordförande i Musiksverige, vill först och främst lyfta fram det positiva med branschens tillväxt.

– En ökning är alltid en ökning. Branschen fortsätter att växa och den gör det på alla delar: konsertintäkter, upphovsrättsliga intäkter och intäkter från försäljning av inspelad musik. Och så har det varit i några år.

– Men det är inte självklart vem som gynnas. Majoriteten av intäkterna kommer från livesidan och den vet vi inte så mycket om. Vi vet inte om det handlar om jättemycket speltillfällen för svenska artister – jag är lite ironisk nu – eller om det handlar om stora internationella artister som drar jättemycket folk som är beredda att betala höga biljettpriser. Här finns en yta för fördjupning i kommande årsrapporter. Vad är det som driver biljettförsäljningen?

Mellan 2014 och 2015 ökade konsertintäkterna med 14 procent, vilket är den största uppmätta ökningen någonsin på konsertområdet sedan Musiksverige började göra sina mätningar 2009. Men en annan anledning till den generella ökningen är den ökade musikexporten. Svenska låtskrivare och producenters internationella framgångar i kombination med en gynnsam utveckling för den svenska kronan gav 21 procent högre intäkter för musikexport för år 2015 jämfört med föregående år. Exporten uppgår nu till 19 procent av den svenska musikbranschens totala omsättning, även detta den högsta andelen sedan mätningarna började.

TEN är ett av de förlag som har stora framgångar i utlandet. Zara Larssons Lush Life har till exempel vandrat över världens topplistor och spellistor sedan 2015. Mike Perrys The Ocean har varit en stor hit i år i stora delar av Europa. Frågan är dock vad internationaliseringen gör med utbudet av musik på svenska i framtiden?

– Som streamingen fungerar just för tillfället så blir det en rätt stor likriktning, säger Eric Hasselqvist och fortsätter:

– Konsumenterna lyssnar ofta via playlists som har mycket internationellt innehåll, och är väldigt lika i alla länder. Det påverkar topplistan, vilket i sin tur kanske påverkar radion, som uppenbart spelar mindre svenskspråkigt just nu, förutom att det finns en helt svenskspråkig kanal i och med att Svensk pop kört igång. Kanske blir då bolagen tveksamma till att släppa låtar på svenska. Det blir en självgenererande trend. Sen är branschen cyklisk och mängden svenskspråkiga hits varierar över åren, bara för något år sen var det ju väldigt många hits på svenska.

Tv-program som Så Mycket Bättre och i viss mån Melodifestivalen hjälper också till att skapa svenska hits och Eric Hasselqvist tror ändå att svenskan överlever som popspråk.

– Men man får se upp med den enligt min mening trista likriktningen på stora playlists. Annars kommer konsumenterna att bli uttråkade på sikt. Och en uttråkad konsument kanske kommer på att istället för att betala 99 kronor i månaden till Spotify så kanske man kan nöja sig med radio och lite YouTube.

YouTube ja. En av de digitala plattformar där ersättningen till upphovspersoner och distributörer lämnar en hel del att önska enligt många. Enligt rapporten har svenska musikbolag idag högre intäkter från försäljningen av vinyl än från YouTube. Samtidigt har en rapport från Ifpi visat att 82 procent av YouTubes användare använder gratistjänsten primärt för musik (Läs: Färska fakta om vår musikkonsumtion).

– Det är skandal, säger Ludvig Werner.

– Men det är viktigt att komma ihåg att med YouTube kommer både konflikt och möjlighet. Vi tycker alla väldigt mycket om YouTube. Det är en väldigt bra tjänst. Men det blir märkligt om aktörer som liknar varandra, Spotify, Apple Music och YouTube har olika ersättningsvillkor. Det är en stor fråga.

EU-kommissionen lade nyligen ett förslag som går ut på att stärka upphovsrätten på plattformar som YouTube och Eric Hasselqvist på TEN tror att det snart kommer att finnas ett avtal som ger skälig ersättning.

– Det är nog den fråga i musikbranschen som alla är mest fokuserade på just nu.

Kommer svensk musikbransch att fortsätta öka framöver tror du, eller har vi nått taket? 

– Inom Sverige finns det såklart ett tak. När nästan alla en dag har blivit premiumstreamingkunder så kommer man inte längre och folk kan inte gå på hur många konserter som helst. Men dit är det en bra bit kvar. På exportsidan finns inget tak, det är upp till oss själva att leverera tillräckligt bra musik helt enkelt.

Christel Valsinger, Musikindustrin.se